Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 mars 1851, sida 1

—— — —ä G — —7— Det förljudes, att Preussen och ÖGsterrike sordrat af Danmark att tullinien vid Eidern skulle sörläggas till Elben, men erhållit ett afslående svar. Den preussiske kommissarien Ihumen, som rest till Berlin, har ånnu icke återkommit. Det förtåljes att hans resa har sin grund i den oenighet, som år rådande emellan de tyska kommissarierna (dock måhånda endast den preussiske ensam) och den danske rörande anställandet af officerare vid den nya holsteinska förbundskontingenten. Tyska kommissarierna fordra nemligen, att vid denna truppsördelning i synnerhet skola anstållas preussiska officerare och blott få danska. Åfsigten med v. Thimens resa skall nu vara att inhemta sin regerings instruktioner i detta ärende. Den nya regeringen i Holstein har anordnat, att inkomstskatten i Holstein för 1851 uppbåres i öfverensstämmelse med sörordningen af den 7 Juli 1849; dock under serskilta modifikationer. Alla i Holstein sedan 1848 utkomna anordningar betråffande flaggan hafva blifvit upphåfda. Nu måste alltså den -svart-röd-gyldeone flaggan upphöra att vaja i holsteinska hamnarne. Danska utrikesministern har utstållt en befallning till alla danska konsuler i utlandet att behandla holsteinska fartyg lika med de danska. ENGLAND. I underhusets måte den 13, skulle lord John Russel förelågga billen om Judarnes ed såsom parlamentsmedlemmar, men då huset icke var fulltaligt, måste mötet ajourneras. I diskussionen dfver titelbillen den 17 uppträdde den unge Sir Robert Peel för första gången som talare i underhuset; han försvarade billen och hans anförande vann mycket bifall. Den nordamerikanske fregatten S:t Lawrence har ankommit till England och till den stora expositionen medfört emellan ett och två tusen packer till en vigt af cirka 1000 tons, innehållande alster af amerikanska industrien, hvaraf många skola vara af stort interesse och betydligt vårde. FRANKRIKE. Emellan de legitimistiska och orleanistiska I bladen föres en mycket håftig strid angående sammansmåltningen af de begge bourbonska I familjerna. De förstnämnde söka att framstålla den som en pligt får de orleanska prinsarne, och som den enda råddning för Frankrike; de sistnåmnde afvisa den på det bestämdaste, och deras utlåtelser synas öfverensstämma med prinsarnes äsigter. Så t. ex. berättar la Patrie, att hertigen af Åumale skall hafva skrifvit till Thiers och yttrat, att han i håg grad kånt sig krånkt gnnom Berryers tal under förhandlingarne om Cretonska förslaget, och att han med energi afviste misstanken om intriger, som skulle spelas till fördel för medlemmar af hans familj samt förklarat, att den yngre linien icke skulle inlåta sig på någon som helst underhandling, hvilken ginge ut på, att satta beslut om Frankrikes öde utan behörigt afseende såstadt vid solksuveräniteten. — En eoqd vinterdrägt — genmälte herti