Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 mars 1851, sida 2

möte den 5 Mars antagit det förslag, att ingen pension sår öfverstiga 8,000 Lire. be pensioner, som öfverstiga detta maximum, skola reduceras dertill. SPANIEN. Don Juan Donoso Cortez, markis af Valderama, har blifvit utnämnd till g gesandt i Paris i hertigens af Sotomayer stålle. ENGLAND. Minisleren har åter lidit ett nederlag i underhuset. Ett andragande af lord Duncan, hvarmed åsyftades vinnandet af behörig kontroll å uppbörden af vissa statsinkomster, har den 11 dennes, oaktadt det bekåmpades af regeringens anhängare, antagits med 120 röster emot 119. Ministerens nederlag förorsakades återigen genom reformvånnerna, af hvilka Hume o. a. röstade för andragandet. Den 11 hade underhuset konstituerat sig till generalkommit för att diskutera marinbudgeten. Sir Francis Baring. förste lord af amiralitetet, sökte utveckla nödvänd: igheten af en förhöjning i anslagen för slottan och heeärde slutligen, det nödige medel beviljades för underhållet af 39,000 matroser. Hr Hume ville hafva detta antal nedsatt till 30,000; men vid skedd omröstning stannade hans ändringsförslag i minoriteten. Sedan derefter åtskilliga poster blifvit beviljade, blef debatten uppskjuten. Capska angelågenheterna hafva den 10 dennes åter varit före i underhuset. Lord John Russel anmårkte vid tillfållet, att det nu endast komme an derpå att skicka kolonien skyndsam hjelp; sedan blefve det nog tid att dfverlågga om huru omkostnaderna skulle bestridas. Lord John Russel har i underhuset anmålt, att han den 13 ville sörelågga huset sitt förslag om Judarnes fullståndiga emancipation. Handelsministern Labouchere har underrättat underhuset, att han kommer att föreslå vissa ändringar i Mercantile Morin Aect, den lag, som förorsakat de till en del ånnu fortfarande oroligheterna bland sjösolket. Hr Lacy har erhållit underhusets tillåtelse att inlemna en bill emot qvinliga individers inspärrande i kloster. FRANKRIKE. Ett ministerombyte skildras som nåra förestående. Fould, Persigny. Odilon Barrot och haroche nämnas som stiftare af det blifvande kabinettet. Fould har dock på senare tiden, för sitt finanssystem, sått så många motståndare ibland majoriteten, att han år att anse som nåra omöjlig. Odilon Barrot skall beståmdt hafva vågrat, att bilda en minister med Fould och Baroche. Således skulle af de nämnde framstående ministerämnena blott hrr Baroche och Persigny återstå till hr Louis Bonapartes förfogande. Den sistnämnde år en af presidentens närmaste förtrogne och hans medbrottsling i Strassburgerattentatet. Det skulle således vara ganska angenåmt för hr Konaparte, att få denne sin vån i spetsen för ett nytt kabinett; men nationalsörsamlingen delar såkerligen icke hans tycke i detta hänseende och en minister Persigny kan aldrig päräkna nationalsörsamlingens understöd. Baroche torde alltså bland de fyra nåmnde celebriteterne vara den som har största chancerna att komma i spetsen för det nya kakinettet. Man påyrkar allt mera allmänt upptagandet af ett större statslån. J. des debats har i en ledande artikel gilvit nådestöten åt projektet om en sammansmältning af de begge bourbonska grenarnes sammansmåltning. Ett bref från prins Joinville till en af hans bekanta skall hafva föranledt denna artikel. Hr Berryer har, för att förvärfva popularitet åt legitimisterna, våckt det förslag att den skatteförhöjning af 45 centimer, som på sin tid utskrifvits af den provisoriska regegingen, skall på fyra år tillbakabetalas af staten med de fonder, som inkomma genom en förhöjning af saltskatten. ——