Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 mars 1851, sida 1

S —— om sloaslrågan hafva de stora partierna inom unionen fullkomligt s splittrat sig, och den gamla skillnaden, de fordna stickorden passa icke mer. Unionist eller Disunionist har nu blifvit fåltropet; men sedan den första hettan gått öfver, glesna, så vål i norden som i södern, deres leder, som önskade åstadkomma en splittring i Unionen. De oerhörda nackdelarne af en splittring falla allt för tydligt i ös0. nen; den oberåkneliga summan af fördelar och vålsignelser, hvarföre landet har Unionen att tacka, år allt sör påtaglig. Presidentens budskap af den 2 December förlidet år, i detta hånseende, ligger tungt i vågskålen. flvilken europeisk stat kan vål berömma sig af en så hastig förkofran, ett sådant framåtskridande? Visserligen har vål äfven vår stora republik, likasom allt menniskoverk, sina svagheler och brister, och jag vill framdeles ej heller förtiga dem; men det stora och hela år blomstrande och våltaligt. En stal, sådan som vår, har verlden aldrig hittills sett, och vår republik ståller alla monarkier under gamla och nya tiden i djup skugga. Vi ega ett vålstånd som icke sörsvagas genom några utgifter för oproduktiva saker; vi ega frihet i det inre; sörsäkta vår nationella vårdighet och makt mot utlandet, och intet förmynderskap håmmar oss i den fria utvecklingen af våra krafter. Verlden må bevittna, huru ojemnförliga framsteg vi göra med vårt system, och hvilken motsats Europa bildar till oss. Jeg vet i detta ögonblick ej, huru högt t. ex. ugisterna belöpa sig endast för de stående hårarne, hvilka den bevåpnade freden fordrar; men jag vet, hvilka summor hår anvåndas för uppfostringsvåsendet och de stora kommunikationsmedlens förbättrande. Den som tager en karta i handen, skall genast inse huru rikligt naturen försett oss med herrliga vattenvågar. Men vi hafva icke låtit oss nöja dermed, utan gråft kanaler och anlaggt jernvågar, för att slula norden och södern, vestern och östern ånnu närmare tillsamman. Koden långe har man obehindrat rest från S:t Lorenz till Missisippi mynning och tvertom, och vi hafva öfverhufvud en vattenkommunikations-sträcka, så lång, som ifrån Tobolsk till Lissabon. Jag vill med ett exempel visa huru storartadt kommunikationerna ökas. utvidgas och vinna i hastighet. Våra båda största handelsplatser, NewYork för norden och New-Orleans för södern och de sydvestra staterna ligga a sjörägen 2500 eng. mil från hvarandra, ungefår lika långt som Nya Englands kuster ifrån Europa. Långe underhbils förbindelsen emellan dessa båda ståder förmedelst seglande paketsartyg, hvilka vanligen tillryggalade vågen från Hudsons mynning, omkring södra spetsen af Florida, till Missisippis delta på 20-25 dagar. Många resande togo visserligen en annan våg. De gingo med ångbåtar uppför Missisippi, beforo Ohio till Pittsburg sh och begagnade derifrån den till Baltimore ledande jernvågen, hvilken sluter sig till den, som sörer till NewYork. på denna våg inspardes mycken tid, också år den beqvåmare, ån den gamla postvågen genom Alabama, Georgien, båda Carolinerna, Virginien och Maryland. Denna kommer åfven, såsom sådan mer och mer ur bruk, hellst SSP PF mr 2 4