Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 mars 1851, sida 1

— Han måste då hafva ålskat mycketdör att kunna sörja så djupt, skulle ni måhånda srågat er sjelf, om ni varit. vittne till dessa suckar och brånnheta kyssar, hvarmed han suktade det iskalla marmorkorset på grasven. Ja, han hade älskat en qvinna så, som man blott en gång i lifvet verkligen ålskar. — Men hon var nu död och det år på hennes graf vi finna honom bedjande för tvenne, ... I. Hvad Markisen läser om. — En vanlig kärlekshistoria!utropar ni leende, ingenting annat!— Nåvål. jag medger allt för gerna att så år, men når sabricerades någon roman, skizz eller Gud vet hvad, deri ej kårlek spelat hufvudrolen? — Aldrig, aldrig, och den som kunde lära oss umbära kärleken i romanen eller på teatern blefve visst lika odödlig som den, hvilken uppfunne konsten att resa till månen, men säkert också lika tråkig som den, hvilken ville sörvisa kärleken ur lifvet. — Har ni emellertid ej redan gissat ,hur det gick så låt oss från denna långa parenthes gå direkte upp i ett elegant hotel på