Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 februari 1851, sida 1

sätta skatterna. Nyttan af att nedsåtta en kommitte, för det åndamål, som i den ena motionen uphgifvits, bestred han helt och hållet. För öfrigt inståmde talaren i förre v. talmannen Nils Pehrssons yttrande. Hårutinnan förenade sig åfven Ola Pehrsson från Blekinge lån. IX. Motionåren, Nils Strindlund från Westernorrlands lån, bedyrade, att han med sina motioner alls icke ,åsyftat att våcka någon split och oenighet; försåkrade, att han icke hyste något hat till borgareståndet, utan endast ville en jemnare fördelning af skattebördorna mellan ståderna och landet. Han bad Åbröderna ej döma för hårdt om hans framstållning. En talare hade yttrat, att han funnit något rridgerligt i motionerna; deremot hade motionåren ingenting att anmärka. Man måtte gerna slytta honom på den förnåma listan: men han ansåg sig böra erinra om, att riddare i våra dagar ej plåga draga i hårnad mot privilegier. Att taga till orda mot allt det, som blifvit yttradt mot de af talaren våckte motionerna skulle blifva för vidlyftigt, och derföre brydde han sig ej omatt genmåla dessa anmårkningar. Annu en gång upprepade han, att han icke haft för afsigt att stifta någon ovånskap, utan tvertom (1). X. Lars Olsson från St. Kopparbergs lån, som försvarat och kompletterat motionerna, yttrade mycket ironiskt, att det var med särdeles 8lådje som han hörde, att allmogen hade så många anhängare och försvarare inom hondeständet samt att skattebördorna icke voro svårare, än att man förmådde bära både dem och andra stånds derjemte. Äfven han försåkrade, att motionerna ingalunda voro våckta i någon ond afsigt, och bedyrade derjemte, att hans anförande till deras försvar visst icke afsågo att väcka någon split eller oenighet. Sitt försvarstal slöt han med följande ord: Om vi ej kunna såmjas med Borgareståndet på andra vilkor, än att vi, som åro så högt beskattade underhålla dem, då kunna vi gerna vara ovånner med dem, så vål som med de andre; det må då taga hvad ända det vill.XI. Pehr Pehrsson från Örebro lån anmårkte, att det vore ett ganska vidlyftigt arbete, som de ifrågavarande motionerna hade till syftemål att öfverlemna åt den projekterade kommittåen. Han erinrade äfven om, att landet förut på kommitt6er bortslösat 380,437 rdr bko, och att han för sin del icke ville Oka denna summa; hvadan han afstyrkte bifall till motionerna. JII. Ola Månsson från Christianstads lån ville icke hos motionåren förutsåtta någon dålig afsigt; men ansåg, att han för sina förslag valt en olåmplig tid, alldenstund man hade så många andra och vigtigare förhällanden att jemka och ordna. För öfrigt instämde han med dem, som önskat att motionerna aldrig måtte hafva blifvit våckta. Med denne talare förenade sig Nils Andersson från Christianstads lån. XIII. Bengt Gudmundsson från Hallands lån sade sig icke hafva kunnat rigtigt fatta de motiver, som blifvit anförde för motionerna; kunde alltså icke ingå i någon pröfning af desamma. Han inskränkte sig alltså till det yttrande, att då frågan blifvit af vederb.