Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 februari 1851, sida 1

Gq2ä — — af smårre enskilda eller lokala orimligheter-— hufvudsakligen af trenne lyten: 1:0 den utsuger och utarmar landet; 2:o den år otillräcklig såsom ett såkert värn för rikets sjelfständighet, 3:o den kan medföra våda för den fria samhålleliga utvecklingen. Vär nuvarande militärorganisation utsuger och utarmar landet. — Enliet hr Stjernsvårds utförliga, men allt för lågt upptagna, beråkning stego vid sistlidne riksdag utgilterna i och för Landtförsvaret till åtta millioner etthundrafemtiotusenåttahundraättiotvå riksdaler banko årligen. I det föregående hafva vi redan omnåmnt, att år 1810 ersordrade vår arm, ehuru den var både större och båttre utrustad, endast hålften af detta belopp för sitt vidmakthållande. Sedan dess har hårens antal förminskats och dess materiel på det högsta försåmrats, under det att likvål utgifterna alltjemt varit och åro i ett förfårligt stigande, tills i nårvarande ögonblick den sjerde hufvudtiteln ensam slukar ett belopp, lika stort som den slutsumma, hvilken hela den öfriga riksstaten i sina åtta återstående hufvudtitlar upptager. Och hvilken år den slutliga gråns, der dessa utgister upphöra att stiga? — — — Ått hafva nåmnt, hurusom vår militårorganisation i närvarande stund kostar redan öfver åtta millioner rdr bko, eller hålsten af hvad till hela den öfriga riksstaten åtgår — att hafva nämnt, hurusom deesa kostnader äro i jemnt och oupphörligt stigande, år ett mer ån tillråckligt bevis på det nårvarande militårsystemets utsugande och utarmande egenskap i de låsares ågon, som hafva sett huru folket, det egentliga folket, dignar under bördan af den redan olidligt höga beskattningen. Om dock dessa ofantliga årliga utgifter, som nedtrycka folket, anvåndes klokt och vål, så att vår stående armå vore i fullt stridsfårdigt skick! Så år det likvål ej. Riksdagshandlingarne för 1810 års riksdag upplysa, att vi det året egde -en i bästa stån varande artillerimateriel, tilråcklig i antal sör en arme af 100,000 man-; men så år det ej nu. Ty för ett par år sedan måste, såsom tillsörlitligt år kåndt, når man af sex batterier skulle dutskicka ett i stridssärdigt skick, de fem hemmablifvande tillsammans bidraga att förse det utskickade med erforderlig utrustningsmateriel. Att artillerimaterielen icke nu år lika godt skick som 1810, erkånnes indirekt a sjelfva regeringen, enår den nyligen begårt icke mindre ån 48,000 rdr endast till anskaffning af redskap samt ridm. fl. persedlar får artilleriet. Samma riksdagshandlingar gisva äfven vic handen, att vi år 1810 egde 92,000 gevår med dertill hörande patronkök, remtygspersedlar m. m.-; hvarförutan vi något senare erhållo 30, 000 engelska subsidiegevår. hvilkånnu till en stor del begagnas. Vi hade således, tillsammanlagdt, 122,000 gevär. Sedandess hafva, såsom med all trygghet kan antagas minst 2,000,000 rdr blifvit dels såsom extra del: såsom ordinarie anslag beviljade, hvarigenon en ytterligare illökning af 100,000 gevär met bajonetter kunnat anskaffas. I nårvarand stund borde alltså finnas 222,000 gevår, a hvilka omkring 200,000 ånnu skulle vara fullkomligt brukbart skick. Men så år det ej — sn — 222 U Ffan ganact ånvo förkastade