Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 februari 1851, sida 1

LL F undangömmas ibland bagateller eller ock sramtållas i en origtig dager. Brukade icke Morning Chronicle att åt sådana tilldragelser egnå en egen spalt, så skulle man ofta ibland massan af andra raccidents, såsom inbrottsstölder. rån, sjelfmord, skeppsbrott o. s. v. helt och hållet förbise dessa strikes, under hvilken benåmning arbetarnes sammansåttningar emot deras arbetsherrar åro kånda i England. Men en sak kan icke skaffas bort ur verlden derigenom att man icke talar om densamma, och tingen föråndra icke sin natur derigenom, att man drifver gåck med dem. Man borde hafva insett, att de lagar och krafter, som ligga till grund för rörelserna inom det sociala lifvet, lika så litet läta pålågga sig bojor som naturkrasterna. Under en god ledning kunna och måste dessa lagar och krafter göras nyttiga, om stat och sanshålle skola draga någorlunda jemnt, men de få icke begagnas för vissa åndamål, eller störas. En kamp emellan kapital och arbete finnes nu en gång till och skall icke åter gå Öfver af sig sjelf liksom ett sriselutslag. eller qvacksalvas bort med sådana palliativer som Soppanstalter eller andra vålgörenhetsinråttningar, huru berömvårda de ån må vara. Det år naturligt, att hårmed icke år sagdt att regeringarne skola uppsåtta långa afhandlingar om förhållandena emellan kapi al och arbete, eller förelågga de lagstiftande församlingarne några förslag till reglering af dessa förhållanden. Tvårtom, allt hvad man begår af dem, år, att de icke blanda sig i saken, men med ståndaktighet afvisa kapitalets anspråk. Franska bourgeoisien, som i förbund med sin konung hade gjort statsmakten till ett verktyg, för att utsuga Frankrike, gjorde sig skyldig till svåra tilltag. Fabrikanterne och byggnadsentreprenörerne kunde hvarje dag tråffa aftal om de arbetslåner de ville betala. Men om några arbetare kommo öfverens om hvilka arbetslöner de skulle fordra, så föll hela skaran af gendarmer, siskaler och instruktionsdomare öfver dem, och erhöll -anarkien, en större utstråckning, så slutades det uppbyggliga skådespelet med några bajonettanfall och sysiljader. På så sått hafva dessa herrar till största delen sjelfve gisvit upphof åt denna fårfårliga kamp emellan de olika samhållsI klasserna, för hvilken de nu taga sin tillflykt bakom presternes kåpa och kanonerna. varje land, som, med en mera utbredd I industri, omfattar skyddssystemet i alla dess konseqvenser. utsåtter sig för ett liknande tillstånd; det dråjer icke långe, innan man derstådes har en i lyx och yppighet simmande bourgeoisie som skaffar sig tilltråde till hofvet och alla statens embeten. ett hungrande proletariat, dertill låsareprester och såkal lade inre miss onärer. för att hålla solket i tukt och herrans förmaning, och en stor I stående arm för ordningens och lugnets upprålthällande. I England år, förmedelst dess i grunden I fria institutioner, icke fråga om något dylikt. Man har visserligen försökt, att hetsa domStolarne på arbetarne, men dfverdomarne hafva förklarat, att rätten att associera sig till Å — —x—x—x—x—— —— AJ — 1 211 0