Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 februari 1851, sida 1

nandlingarne innehålla, sinner krigs-si-kalsembetet sig böra i första rummet söka utreda, i ; bvad mån ofsicerares och öfrige till krigs staten hörande tjenstemåns råttighet att i skrifter af den enskilda beskaffenhet som i asskedsansökningar och dylika, utveckla sina: underdåniga framstållningar må vara af gällande författningar begrånsade. Enligt kongl. brefvet den 17 Juni 1817 hade K. M:t, enår icke sållan intråffat, att ossicerare och andre till militårverket hörande, med K. Meaj;ts nådiga sullmakter försedde personer, hvilka i underdånighet begärt afsked från innehafde tjenster, tillika i afskedsansökningen, anhållit om befordran till högre grad i armeen eller flottorna, och råttighet att derstådes qvarstå, eller om förhöjning p å karakteren m. m.; men Kgl. M:t ansåg det vara olåmpligt att de: sökande, genom Åramställning om vissa förmåners erhållande, med afskedet liksom förenade något vilkor, funnit godt i nåder förordna, att chefer för regementen, corpser och publika militår-verk icke må emottaga ellr hos Kongl. M:t i underdånighet anmåla någon asskedsansökning, som innehäller annat, ån helt enkelt och beståmdt srågan om afsked och om pension af armens pensions-kassa, eller amiralitets-krigsmanskassan, då sökanden dertill ansåge sig beråttigad; hvarjem e stadgades, att, om någon vid afskedstagandet önskade att med något vedermåle al Kgl. Maj:ts ynnest blifva hugnad, sårskillt underdånig ansökning derom borde göras. Stadgandet i l:sta delen 3:-je kap. äl S 18 mom. Kongl. Venstsöringsreglementet, hvarigenom högstberörde nådiga bref måste anses halva upphört att vara gällande, år imellertid affattadt i fullkomlig öfverensstämmelse med osranberöide föreskrifter. Bland de genom nådiga general ordres den 6 December 1842, till lIedning vid uppsårtande och utskrisaing af underdäniga befor dringsoch successionsförslag memorial, ansökningar m. m. faststållda formulår finnes vål icke något sårskildt för afsskedsansökningar; men formulårerne n:ris 4 och 5 för underdåniga ansökningar, det förra om tjenstledighet och det sednare om transport, åro anbefallda att följas vid uppsåttande af alla andra underdåniga ansökningar af enskild beskaffenhet. Af dessa formulår omfattar det under n:o 4 att anledningen till sökt tjenstledighet skall uppgifvas, åfvensem det år stadgadt, att ansökning om utrikes permission skall, jemte uppgift på de lånder, hvartill sökanden åmnar och åsven upptaga åndamålet med resanVid jemförelse af dessa stadganden synes det vara uppenbart, att, likasom ansökningar om tjenstledighet måste, för att kunna bisallas, innefatta de skål, hvarpå sådan ansökning grundas, de från 1817 års kgl. bref till kgl. tjenstgörings-reglementet öfverslyttade föreskrifter, de der innefatta den inskränkning i asseende på afskedsansökningars innehäll. att detta icke må tillika innebära anhållan om sårskilda nådebevis, desto mindre kunna gifvas den tydning, att det vore afskedssökande förmenadt att inför Kgl. M:t andraga hvad ban för vinnande af nådigt bifall anser behöfligt, som hvarje ansökning måste förutsåtta en pröfning. grundad på skål, och fall tillochmed gilvas, der, såsom i io kap. 31 Skgl.