Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 februari 1851, sida 2

till den oerhörda summan af l, 532 millioner 4 konungarikena utveckla mot denna plan, Iesuilpartiet reser allt mer hufvudet i Baiern, och detta har i många delar samma interesår en af de sörnämsta deltagarne. De trupper, Österrike skickat till norra Tyskland, hafgift ån Holsteins pacisicering. Denna argöra ej eller någon hemlighet af, att de icke enhet-, såga de, -och det kan båst verkstälman, som af sjål och hjerta åro soldater och sölja kejsaren till verldens ånda, inga samiljbankrutt och en österrikisk Napoleon.. — I : : stein snart kommer att regeras ester österriceeras till den styrka, som Holstein har att do (2). Sedan man blifvit fårdig med Holstein, I förlagda till Hamburg, yttrar en korrespondent i en berlinertidning, att de exercera vida sämre än preussiske soldaterne och åro för ölrigt. Osfficerarne umgås mycket förtroligare med manskapet, ån sallet år i preussisina respektive regeringars vågnar blifvit befullmåktigade att deltaga i förhandlingarne. Preussen och Österrike samt alla tullföreningsstaterna skola vara enige i att bibehålla tullföreningen i sina hufvudgrunder. Denna uppqgift torde dock tarfva en bekrästelse, ty det påstås från andra håll, att Österrike ingalunda uppgifvit sin plan till en tullsörening med hela Tyskland. Det ser deri en utvåg att rådda sig undan den financiella ruin, hvarI 2 med det hotas. Dess sinanser försämras beståndigt, och föra det nårmare en sådan katastrof. I början af 1848 utgjorde statsskulden cirka 1,013 mill. sloriner. Sedan har den ökats med 554 mill. slor., hvaraf 519 mill. åro obetåckte, hvadan den nu uppgår sloriner. Många omståndigheter synas bestyrka att Österrike och Preussen umgås med den planen att dela högsta våldet i Tyskland, och att Österrike vid denna delning åmnar tillrycka sig lejonparten. Det motstånd, som de kommer att betydligt försvagas, om, såsom det ser ut, Baiern gör en svångning i politiken och öfvergär fullkomligt på Ö-terrikes sida. sen som den heliga alliansen, hvari Österrike va påtagligen en mycket vidstråcktare uppmå år troligen åmnad att upptråda som organ får Österrikiska despotismen i de nordtyska staterna; den skall fullborda hvad Preussen blott gjort till hälften. Ossicerarne blott åro skickade till Norden för en promenads skull, utan att det år frågan om vidt omkringsiggripande planer.-Tyskland måste bringas till las af Österrike. Vi hafva en arme af 600, 000 fåder, med sådant folk kan utråttas något. Det fattas oss blott 2 saker, en ordentlig statsMan anser det icke lida något tvifvel, att Holkiskt manr. Armån, heter det, skall reduuppstålla som Fårbundskontingent och sedan stållas under en österrikisk generals kommanså tros turen komma till Casino-ministeren i I Köpenhamn, hvars entledigande då förmodas I skola fordras af Österrike, i hvars despotiska planer åfven ingår danska demokratiens undertryckande. om de Österrikiska trupper, som blifvit åfven desse underlägsna i militärisk hållning ska armkn. Men icke destomindre herrskar strång disciplin ibland de österrikiska trupperne, och om prygelstraffet ån icke får tillåmpas så godtyckligt som förr, så står dock soldaten likafullt under kåppen, ty krigsråtten eger att döma honom till prygel. Officerarne åro icke generade af någon bildning. Sådana anförare äro despotismens båsta stöd. Med dem kan man skoningslöst förqvåfva hvarje yttring af folkandan; de åro beredde till allt hvad de blifva befalte. Då de till Nordens beordrade österrikiska trupperne bestå nåstan uteslutande af Polacker, Böhmare, Italienare och Ungrare, behöfver man ej frukta, att de skola fatta några tyska sympathier. Det heter dock att de icke hysa några ovånliga tånkesått emot Holstei— narne, och desse å sin sida hafva ej eller något att anmårka emot de sråmmande gål . OQOQQ0A22O.D —— vånde sig om i sadeln och, stödjande ena han. 3 3