Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 februari 1851, sida 1

L— —p— — — ———— — — Fiskaren vid Scarphout. Af 6. P. R. James. Två kapitel, utgörande en gammal historia. (Forts. fr. N:o 34.) Emellertid hårdes ej fiskaren af. Dag efter dag förgick; morgonen grydde och aftonen sånkte sig, men båten, som under den håndelserika aftonen lemnat Scarphouts kust, visade sig ej åter. Fiskarhustruns Öga svåfvade dfver vattnet och då om aftnarne de andra kustboarnas båtar nalkades stranden, skyndade hans barn dit får att fråga efter sin fader — men förgäfves. Omkring samma tid blefvo spillror af vrak — master, segel och plankor — uppkastade på sanden, och allt mårkare och sorgligare blefvo utsigterna för den en gång lyckliga familjen på Scarphouts udde. De tvenne andra månnen, som åtföljt honom, hade varit ogifta, men deras slågtingar uppgåfvo slutligen allt hopp om återseende, och pastorn i NotreDame de Blankenbergh ombeddes att låsa messor för de bortfarnas själar. Den gode, gamle mannen gret, då han lofvade att uppfylla deras begåran, ty ehuru han hade sett verlden