Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 februari 1851, sida 2

22 kättegångsoch Polissaker. Vil ransakningen, som, efter hvad vi förut i denna tidning omnämut, den 7 dennes förevar inför Säfvedahls hårads urtima tingsrått å rådhuset hårstådes, angående sockerbakaren Emanuol Pettersson och hans broder hattmakaregesållen Carl Johan Pettersson, tilltalade för vållande till den natten emellan den 13 och 14 sistlidne December i muraren Brenneckes, straxt ofvanför Stigbergsliden belägna hus, uppkomna eldsvåda, derigenom 16 större och mindre byggnader dels nedbrunno, dels mer och mindre skadades, voro, utom de tilltalade, hvilka befunnos fängslade med blackar och handbojor samt dessutom eskorterade af hvar sin stadssoldat med dragen huggare, nårvarande så vål de fleste af dem, hvilka genom branden lidit skada, Som ock åtskillige ombud för brandstodsbolag. Det upplystes att Emanuel Pettersson i Brenneckes hus hyrt nedra våningen på venstra sidan om en genom samma byggnad ifrån gatan ut till gården ledande förstuga; att Petterssons lägenhet bestått af tambur nårmast förstugan, ett rum derinnanför, begagnadt till salubutik, och af ett annat i bredd med det sistnåmnda varande rum, som de tiiltalade haft till sångkammare, — alla belågna utåt galan, åfvensom af ett mindre, af en gelbgjutarelårling via namn Sandberg bebott rum, med kök inåt gården. Från så vål det af Petterssönerne till sångkammare begagnade rum, som det af Sandberg bebodda, hade sårskilta utgångar funnits till en mindre förstuga vid körporten; och hade dörrar ledt från tamburen till butiken samt derifrån till de andre rummen och köket, äfvensom dörr med en mindre fönsterruta derå, varit anbringad emellan köket och rummet åt gården. De tilltalade, hvilkas föräldrar aflidit i Halmstad för flera år tillbaka, sade sig vara födde, Emanuel år 1823 och Carl Johan år 1829. Vid med dem i hvarandras frånvaro hållna förhör, beråttades af Emanuel; att han sedan sistlidne vår i Brenneckes hus, efter erhållil tillstånd, idkat sockerbakeriyrket, dervid brodren Carl Johan bitrådt honom; och att under den tid Emanuel bebott lågenheten, ingen annan ån nämnde broder varit bos honom boende, med undantag af de 3:ne sednast före branden förflutna veckorna, då gelbgjutarelårlingen Sandberg, som saknat kondition, fått på begåran af Carl Johan, till hvilken han stått i intimare vånstapsförhållanden, bebo rummet inåt gården; att, aftonen före eldens utbrott, Emanuel och Carl Johan gått till hvila, kl. omkring 10, i hörnrummet utåt gatan, samt att han, Emanuel, efter någon stunds låsning, släckt ljuset och insomnat, men frampå natten blifvit uppvåckt af bultning på någon af de till fönstren utanför tamburen eller butiken tillskrusvade fönsterluckorna samt straxt derefter hört utifrån gatan ropas astig upp; att Carl Johan, som hårvid jemvål uppvaknat, fåstat hans uppmärksamhet derå, att lukt af rök förnummits, i anledning hvaraf Emanuel genast skyndat upp ur sången och begifvit sig ut i butiken samt vidare derifrån i tamburen, deri en så stark rök och hetta trångt emot honom, att han icke kunnat komma långre, utan måst återvånda, hvarvid han ej tillslutit dörren till tamburen utan endast den emellan butiken och sofrummet; att han, vid uppstigandet ur sången i brådskan kommit att slå omkull ett frammanför bådden stående bord, hvaruppå tåndstickslådan legat och den han sedermera ej återfunnit så att han kunnat tånda