Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 februari 1851, sida 2

Utrikes Nyheter. I går bekommo vi utländsk post af följandata: Köpenhamn den 6, Hamburg den 4, Paris den 2 och London d. 1 dennes. DANMARK OCH HERTIGDÖMENA. Posten för i går. medför ytterligare detaljor betråäflande förändringen i Holstein. Den 1 dennes kl. eft. m. ankommo förbundskommissarierna till Kiel och begåfvo sig samma afton upp på slottet, hvarest ståthållaren grefve R ventlow-Pretz mottog dem, omgifven af sina departementsoch kontorschefer och med ett gripande tal nedlade sin makt i deras hånder. General v. Thnmen besvarade ståthållarens tal i uttryck, som man funnit vittna om obeståmdhet i uppfattningen af Holsteins offentliga förhållanden. Han skall alltså flera gånger hafva kallat Holstein en prorins. Påföljande dags morgon, d. 2 dennes, blef följande proklamation uppslagen på gathörnen i Kiel. Medborgare! uppmanadt dertill af de tyska stormakterna i det tyska förbundets namn och i öfverensståmmelse med landssörsamlingens beslut af den 11 sistl. Jan. har ståthållarskapet banat dfvergången från den regegeringsmakt, det erhållit sig uppdragen af tyska centralmakten, till en af tyska förbundet insatt regering. Hvad som i anledning håraf fordrades af det, har nu skett. Ståthållarskapet har nedlagt sin makt i de tyska förbundskommissariernas hånder. Uppgifterna för den hittillsvarande striden skola nu låsas genom fredliga förhandlingar. Det tyska förbundet skall beskydda landets rått och intressen och det af ålder håfdvunna förhållandet emellan Holstein och Slesvig, och, sedan förhållandena ordnats, tillbakalemna landet i vår råttmåtiga landsherres hånder. Just detta mål hafva vi stråfvat att ernå sedan kampens begynnelse! Slesvigholsteins innebyggarel Ståthållarskapet tackar eder får det J trogne och faste stått det bi i goda som onda dagar, för det J bevarat berömmelsen får ordning och laglighet intill denna dag. Bevaren den åfven framdeles; understödjen den fredliga låsningen; skänken derföre de insatta re geringsmyndigheterna villig lydnad! — Gud, som beskyddar det råtta, låter fast tillit icke komma på skam. Han