Så ses saken åtminstone af holsteinska demokratien, som nu mer och mer begynner att mårka, att den blifvit dragen vid nåsan af byråkratien och ej går sig några illussioner om sakernas stållnina. Man tror, att de holsteinska byråcheferne jemte den underordnade regeringspersonalen komma att bibehållas i sina befattningar; blott det utlåndska departementet år upplåst. Hr Schleiden byråchef i detta, har allaredan lemnat Holstein. Departementschefen Boysen har begifvit sig till Ditmarschen sör att återgå till sin förra bestållning som landsogde: Francke och Krohn ärna lemna Kiel, förmodligen för att vara grånsen litet nårmare; Fontenay har åter intrådt i sin befattning af öfverappellationsråd och Rehhofsf förblir som privat man boende i Kiel; general Baudissin och hertigens af Augustenburg söner hafva tagit afsked; de sistnåmnde begifva sig till Bonn, den förstnåmnde till Dresden. Krigsdepartementet har ånnu icke fått någon ny chef. Danske generalen Bardenfleth hade måndagen den 3 dennes begifvit till Kiel. Samma dag blef Fre riksorts fåstning utrymd af sin holsteinska besåttning och besattes den 4 af danska trupper, som åfven ockuperat passagen öfver slesvigholsteinska kanalen vid Holtenau, så att nu hela Slesvig, med undantag af Rendsburgs nordliga utanverk och kronverk, år i Danskarnes besittning. Det tros, att Danskarne skola uppråtta en tull-linie långs Eidern och kanalen och derigenom faktiskt öfvertyga Slesvigholsteinarne om upphåfvandet af förbindelsen emellan hertigdömerna. Först den 7 eller 8 våntas den österrikiskpreussiska besättningen till Rendsburg; dess styrka angifves nu till 2 österrikiska och 2 preussiska bataljoner, och dessutom en Oster rikisk sqvadron och ett batteri artilleri, inalles 2,200 Österrikare och 2000 Preussare; Österrikarne skola inqvarteras i Altstadt, Preussarne i Neuverk. Kommendanten såges skola vara en Preussare; men det år måhånda blott en inbillning af de goda Berlinarne. Den holsteinska besätiningen blir dels upplöst, dels förlagd till vestra Holstein. I Rendsburg förblir blott fåstningsartilleriet och tygstaten. Desarmeringen af de nordliga skansarne sortsättes med ifver. I Hela Österrikiska korpsen har nu gått öfver Elben. Lubeck våntade den 4 en besättning af 1800 man, och Altona den 9 icke mindre ån 8000 man, hvaraf dock blott hålften antages skola ligga i sjelfva staden, resten i den kringliggande trakten intill Blankenese. F.-M.-L. Legeditsch och hans divisionsgeneral, erkehertig Leopold, hafva begge intråffat i Hamburg. De tyska bladen inbilla sig att de slesvigholsteinska statspapperen skola erkånnas af danska regeringen, men den -Berlingske Tidenden beledsagar den notisen med ett betydelsesullt srägetecken. Om grefve Sponnecks mission har man åtskilliga versioner. Medan de berlinska bladen försåkra, att grefven slått intet utråttat i Wien och intet kan utråtta i Berlin, beråttar LloydsBerlinerkorrespondent, att han allaredan i första sammankomsten med Manteussel (den 30 Jan.) utverkat en utvidgning och sörändring af förbudskommissariernas instruktioner. PREUSSEN. En af LIloyds berliner-korrespondenter meddelar, att i Berlins högre kretsar talas om, att prinsen af Preussen skall utnåmnas till kommenderade general för en förbundshår, som skall uppråttas, dels för att beskydda Tysklands grånsor emot Frankrike, dels för att bevara lugn och fred i sjelfva Tyskland. General Peucker designeras somichef för prinsens generalstab. I Central-budgetkommissionen har uppstått opposition mot militår budgetens storlek, i det man anmårkt, att landet var Ofverbeskattadt och genom den bevåpnade freden alltmera fördjupades i skuld. Vidare framhåfdes, att det vid de senaste rustningarne hade visat sig, att det bestående systemet blott tillåt en långsam utrustning och uppställning af armkn