Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 februari 1851, sida 1

AQOAArtt — lekande penna genom att aftrycka ett bland de kortaste mosaikstyckena. Mosaik. Fruntimmerna hafva i alla tider utgjort ett ålsknings-söremål för skalders och författares syndighet i fråga såvål om artiga liknelser, som mer och mindre satiriska bonmots. Ått likna dem vid vandrande rosor, vid englar utan vingar o. s. v. hörer nu endast till ordningen för dagen och så sannt — — 2 allt detta kan vara, måste man dock erkänna alt det numera förfallit något litet i det triviella. Vigault Lebrun är onekligen originellare, då han liknar ett sruntimmer vid en — ? 2. 2 väderstöjel, hvilken -sastnar först når den är rostig, men denna liknelse år i sanning ganska oartig. Mera belefvad var den kavaljer som en gång yttrade att en dam vore lik ett ur, för sorons skull, med den skillnaden likvål att då en klocka påminner oss om tiden, kommer ett fruntimmer oss tvärtom att ? ar beständigt — glömma den. För min egen del har jag alltid funnit den mest slående likhet mellan fruntimmer och en — tobakspipa! Pipans bestämmelse år att föras till ens låppar; år det icke alldeles detsamma med ett vackert fruntimmer? En pipa år gjord att rökas; ett vackert fruntimmer tycker icke illa om att också bli litet rökt. Middagspipan kommer en ofta att taga en liten blund; huru ofta kommer icke ett vackert frumtimmersansigte oss att blunda får allt annat? Pipan år ett sållskap; hvad båttre sållskap kan man önska sig ån ett intagande fruntimmer? De båsta piporna åro af sjöskum; vackra fruntimmer föreskrifva sig ju, genom sjelfva skönhetsgudinnan, åfven från hafvets skum. Deremot skilja sig åfven visserligen tobakspipor och vackra fruntimmer i mångahanda saker, om man skulle vara uppriktig och opartisk. Sålunda finnas pipor snart sagdt på hvarenda rangerad karls hylla, hvaremot vackra frumtimmer ingalunda stå att taga öfverallt på hyllan; en pipa ger oss, når vi skrifva och författa, goda koncepter, hvaremot ett vackert fruntimmer snarare kommer oss att tappa allt hvad koncepter heter; till en pipa hörer att vara stoppad, hvaremot en fruntimmer aldrig behöfver stoppning; en pipa skall för att vara komplett, ha både hufvud och och sk st, hyaremot jag finner att en skönhet ganska vål år en skönhet, åfven om hon icke egentligen skulle ha hvad man kallar hufvud på skaft. (För Guds skull, tyst med det sis al) För ösrigt år det obestridligt att, liksom öfverhufvud alla liknelser halta, så halta åfven mer och mindre de hvilka göras Öfver ifrågavarande intressanta åmne. Hvad som kan vara träffande med afseende på tio eller tjugu, sörselar helt och hållet sin tillåmpning på den tjugondeförsta. Sålunda, medan somliga fruntimmer likna stjernorna, om hvilka det hos skalden heter att; stjernorna blinka 2 : . ner på vår ödsliga stig, stjernorna vinka tröttade vandrarn till sige, ? 0 4 åro andra deremot sörbehållsamma och in2 . . bundna som böcker; medan somliga likn; . . ? . gitarren i det de ståndigt romaneskt hänga er