Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 februari 1851, sida 1

ö ö ressortkuddar, hans sjål gungar i tjusande drömmar. Nu intråder den esterlångtade fru X. Hon år en dame, af bländande skönhet, af majeståtisk våxt. Det år en gudinna i hvarje tum af hennes ö väsende. Man skulle tro att denna uppenbarelse borde försåtta hr Goddamson i ett tillstånd af öfverjordisk sållhet. Men nej! Han studsar förskråckt tillbaka, liksom stungen af en orm. Den sköna fru X, den för sina galanterier renommerade koketten, den qvinna, hvilken han liegt om ett rendezvous, hon var ingen annan ån — hans egen fru. — Min fru! — var det enda utrop bestörtningen tillåt hans nåra förlamade tunga att uttala. Frun stirrade lika bestört på sin på samma gång tillbedjare och — man. Afdånad faller hon på soffan, och innan kammarjungfrun vid hennes ångestskri hunnit ila till hennes hjelp, år hr Goddamson försvunnen. Han rusar i det vildaste raseri ut på gatan, knuffande undan, hvem som går honom i vågen. Samma afton hade han minst fyra andra