Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 februari 1851, sida 1

— Jag gick in på en krog vid tullen och der var en hel hop arbetssolk, som söpo alldeles okristligt. — Skrif att penningar till brånvin blifvit utdelade bland påblen, för att uppågga den till deltagande i revolutionen . . . Har ni något vidare att upplysa? — Ja, serra tre. Jag såg två lärgossar slåss på gatan om en butelj. — Skrif att en större emåt redan egt rum i staden. — Och det var sannt, jag hörde att trettio unga herrar för ett par timmar sedan begifvit sig ur staden. — Vi åro förlorade. Revolutionårerna ha redan gått till måtesplatsen. Hvad år nu att göra? Vaktmästaren hade slutat sin berättelse. Men den vigtigaste upptåckten han gjort, och hvilken han visligen aktade sig att tala om, var att han funnit brånvinet i staden fullgradigt och vålsmakande. Sedan magistraten sålunda inhemtat tillråckliga upplysningar både om hvad som skett och hvad som icke skett, beslåt den att vidtaga de strångaste sörsigtighetsmått. Tullarne tillbommades och vakt sattes vid dem. En kungörelse utfårdades, att stadens