Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 januari 1851, sida 1

Gää— ö—ä— sti yttrande, med tilld änd att detsamma, jemte förslaget, genom trycket alln ånt göra då han för det sistnåmnåas innehåll sjelf i egenskap af författare må, enligt tryckfrihetslagen, ansvara. S 49 mom. 3 R. O. Hela detta moment år i förslaget oföränåradt så, som det nu besinnes i grundlagen. vid dess slut har blott blifvit tillagdt: Om grundlagsfrägors behandling år i 81:sta S regeringssormen sårskildt stadgadt.w 73 R. O. Äfven hela denna paragraf har i förslaget bibehållits oföråndrad; blott vid slutet af densamma år tillagdt: -m, behandlingen i dessa fall, af grundlagsfrågor år i 8l:sta 8 regeringsformen särskildt stadgadt.Förslaget N:o 2. 56 mom. 2 R. F. Frågor om föråndring af stadganden i grundlagarne, som i konstitutionsutskottet våckas, varda på följande sått behandlade: Tillstyrker konstitutionsutskottet hvad en riksdagsman hos detsamma i sådant afseende föreslagit; varde utskottets yttrande derom vid samma riksdag öfverlemnadt till Riksens Ständer, hvilka vid densamma må derom kunna öfverläågga, men icke vid densamma beI sluta. Göras i Riksens Ständers plena icke några anmårkningar emot konstitutionsutskottets yttrande; hvile detsamma, såsom ett Riksens Stånders utlåtande, hvaröfver först vid nåsta riksdag, och då endast med Ja eller Nej, skall kunna beslutas, och gälle då föreskriften i 75:te riksdagsordningen. Göras åter i Riksståndens plena emot utskottets yttrande anmårkningar; blifve de, hvilka hvarje riksstånd sårskildt förklara utgöra dess gemensamma tankar, till konstitutionsutskottet hånvisade. Utskottet åligge då, att samtlige Riksståndens tankar till ett helt utlåtande i ; möjligaste måtto sammanjemka, och, om oförenliga skiljaktigheter finnas, dem derjemte till samtliga Riksståndens behandlande anmåla. Förena sig derefter samtliga Riksstånden om enahanda utlåtande; hvile det till slutligt antagande eller förkastande, på tid och sått, som ofvan föreskrifna äro. Blifva åter något Stånds tankar skiljaktiga från de öfrigas. och samma Stånd sig icke efter de öfriga fogar; varde konstitutionsutskottet, genom val af Riksståndens plena, till slutlig jemnkning förstårkt till ett antal af tjugo personer af hvarje Stånd, hvilka genom samfåld områstning skiljaktigheterna förena, och det dymedelst fullståndigt beredda utiåtande hvile sedan till Riksens Stånders afgörande, som ofvan sagdt år. S 81 mom. 2 RF. Vill konungen hos riksens stånder föreslå någon åndring i grundlagarne höre han statsrådet och ösfverlemne sedan sin proposition, jemte statsrådets tankar derösver, till riksens tänder, som genast, utan att om denna proposition förut öfverlågga, uppdrage konstitutionsutskottet, att sitt utlåtande derom till riksens stånder afgifva. Tillstyrker utskottet hvad konungen föreslagit, hvile förslaget till nåsta riksdag, då riksens stånder skola sitt beslut derom fatta, oförkränkt deras ratt att om förslaget genast sina tankar yttra. Äfstyrker utskottet konungens proposition, då nå riksens stånder genast kunna antingen denna propo—