Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 januari 1851, sida 1

AAA::: 0 kom ock då den utomordentligt vigtiga och veirkseller fabriks-sörening förut blifvit hård öfver den sökandes skicklighet och frejd. Jag anser nyttan och behofvet af det för slag, jag nu haft åran framstålla, vara så ögonkenlögatt endast några så ord behöfva )llläsgas för att ytterligare motivera detsamma. Större och mera ingripande uppsinningar uti nåringarne blifva vanligtvis ossentliggjorda i journaler, i hvilka sabrikanter och ;sechnici hafva tillgång till dem och kunna dem inhemta, oftast med ganska utförliga och noggranna beskrifningar och ritningar; och finner ej fabrikanten eller ingeniören på sådant sått fullståndig upplysning, så saknar han åållan tillråckliga medel att på kort tid söretaga en resa till ort och stålle, hvarest han kan få se verkståldt hvad han åstundar veta. Helt annorlunda år förhållandet med en otalig mångd mindre betydliga söråndringar och sörbåttringar af arbetssätt, manipulationer, verktyg och materialier, så inom fabriksmen ån mer inom handtverks-industrien, hvilka förefalla de lärda utgifvarne af journaler alltför litet vigtiga för att i dessa få en plats, och som måhånda ofta ej ens af dem åro kånda, men de der dock våsendtligen bidraga till arbetets skyndsamhet och produkternas godhet, och följaktligen i sin mån inverka på produktionspris och afsåttning, samt derigenom på det hela åro af ganska stor vigt. För att uppgifva ett exempel kånner jag t. ex. beståmdt att sådant år förhållandet uti Norra Amerikas Förenade Stater, hvarest arbetets jemförelsevis utomordentligt höga pris och behofvet att nedsåtta arbetskostnaderna föranledt inom nåstan alla slöjdyrken mångfaldiga dylika genvågar och förbåttringar af verktyg och arbetssått. I fordna tider då handarbetet, underhjelpt af några enklare verktyg, utförde hvad nu i många vågar verkstålles med komplicerade machiner, då, med ett ord, fabriker i nuvarande betydelse ej funnos till utan endast handtverkerier, då dessa sednare voro slutna öfverallt i skråkorporationernas band, och i alla lånder likaledes inom skråna den lagen gålde, att en gesåll måste i åtskilliga år hafva rest på sin profession eller, såsom det hette vandrat, så fanns det ock knappast någon arbetare eller gesåll, som icke hade sett sig om i flera fremmande lånder och der arbetat på verkståderna. Hårutaf uppvålgörande följden, att, utan någon det allmånnas omsorg eller kostnad, kånnedomen om nya uppfinningar och förbåttringar af verktyg och arbetssått jemte indfningen deruti lått och skyndsamt fortplantades, och alt bland alla civiliserade folk en viss gemensamhet och jemnlikhet egde rum i slöjdernas utveckling. Huru himmelsvidt olika arbetarens stållning och med detsamma slöidändustriens vilkor nu blifvit, behösver jag vål icke såga. Med skränas upphörande öfverallt har icke blott tvånget försvunnit för arbetaren att resa och besöka fiemmande lånder, utan, hvad som år I vida vårre, åfven till största delen möjligheten ; och utvågarne för honom att på utlåndska verkståder finna sysselsåttning och utkomst. Den lucka, som hårigenom uppstått uti den i industriella bildningens utveckling och fortplantning, har kånnts öfverallt; och i alla de lånder der statsmakterna insett huru vigtigt ö det år för samhället, att dess arbetare icke AAAAAnnnnnnnnnnnkkkksspdh: ss