Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 januari 1851, sida 1

——5—— derföre ej tveka att föreslå, det Rikets Ständer måtte framföra till Kongl. Maj:t den underdåniga önskan, det Kongl. Maj:t i Näder tåcktes uppdraga åt skickliga personer utarbetningen derutaf, derest jag, når icke regeringens medverkan begåres, ansåg åndamålet på ett åndå såkrare och låmpligare sått kunna uppnås. De stadganden och föreskrifter, som, i en mångd skiljda författningar, utan enhet och samband sig emellan och kanske ofta nog i strid med hvarandra hår i Sverige måste uppletas, åro nemligen i åtskilliga fråmmande lånder sammanfattade och utgifna antingen uti en eller två lagar, sällan flera, hvilka uti särskilta sectioner i korthet upptaga, hvad hos oss år så att såga vidlyftigt utminuteradt i flerfaldiga förordningar och rescripter. Detsamma vågar jag förestålla mig skulle utan någon svårighet kunna jemvål hår tillvågabringas, sårdeles då för ett dylikt arbete, kan utaf utlåndska lagstiftningar, rörande enahanda åmne, hemtas mycken ledning får uppstållning, sammanfattning och redaktion; och i inom Svenska tullverket finnes visst, derom år jag öfvertygad, embetsmån med den insigt och skick lighet, att ett sådant vårf, åt dem uppdraget, skulle med låtthet utföras. Jag föreslår derföre vördsamt. att Rikets Stånder måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t i Nåder uti en eller tvenne lagar låta i möjligaste korthet sammanfatta alla de stadganden och föreskrifter uti ofvan uppråknade författningar och dem förklarande rescripter, hvilka genom ämnenas sammanhang naturligen höra tillsamman samt skola tjena till efterråttelse för de trasikerande, och de der icke åro af den uteslutande reglementariska beskaffenhet, att de endast och allenast asse vederbörande tjenstemåns utöfning af dem ålagda befattningar. Om remiss af denna motion till gemensam behandling af Höglosl. Besvårsoch Ekonomie, Lagoch Bevillnings-utskotten anhålles. HI. (Om differential-tullens upphörande.) Den lindring i tullasgisten af 331 procent å varor, som till Sverige och med Svenska fartyg direkte införas från lånder på andra sidan om Godahoppsudden, af 25 procent ifrån Södra Amerika och af 15 procent ifrån Norra Amerika, år, med den utveckling Sveriges transatlantiska sjöfart nu vunnit, visserligen dfverflådig, och anses åfven så af de betydligare skeppsredarne sjelfve, hvilka, utan denna lindring, nog skulle skicka sina fartyg till dessa aflågsnare farvatten, i anseende till de hösre lrakler, som derifrån erhållas. Sedan reciprocitetstraktater blifvit ingångne med de flesta sjöfarande nationer, så gifver också denna undantagslagstiftning våra skeppsredare föga eller ingen fördel, når ett utlåndskt fartyg, som utgått med last ifrån Sverige, hår vid återfrakten ifrån transatlantiska hamnar får tillgodonjuta enahanda tull-lindring för sin last. Men för Svenska handeln och konsumenterne i i gemen medför denna undantagslagstistning ganska stora olågenheter, emedan den föranleder och nåra nog tvingar våra handlande att införskrifva varor direkt från de aflågsnaste orter utan att priserne der, som ibland åro gonska höga, kunna hår möjligtvis vara vid införLcc — 2. 112241 Aa EP AA om GR