Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 januari 1851, sida 2

L ———— — — — — ———— årade publikens belåtenhet och bifall. Kurage, kurage, mina herrar! Ingången Öppnas klockan sex.Hår ni, eqvilibristiska konster och pantomim!— ropade grefve Fritz — edem skola vi se.-pet år ju samme gycklare som vi sågo under vår skoltid — anmårkte Helman. — Såg jag rigtigt, så var det nemligen samme pajas Hvad säger du?— utropade grefve Fritz. -Den som vi sågo under skoltiden, lindansarne med det vackra barnet på stegen. — Nej, det år aldrig möjligt. Anföraren hette ju icke Brandt; utan ... hvad var det för ett namn han nu hade?-bet minnes jag ej, — svarade Helman — -men jag erinrar nog, att det gjorde mig ondt om det vackra, oskyldiga barnet, som de ströko omkring med och förderfvade, och som du hade så sörgapat dig i, att du var nåra att rymma med dem.Som det tyckes var det således din första kårlek, Falkenberg!— anmårkte Stahl. — Nåja, det slags kårlek kånne ing ven 2— till, och man skall icke drifva gös vårt hela öfriga lif har kanhäaa en enda så ren och skön känss barndomssörälskelsker.