Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 januari 1851, sida 1

Ett —— ÅocCck derpå jemmoriigen lurad. Det år allmånt kåndt huru den blifvit gåckad, och Fredrik Wilhelms senaste råddande dåd att i Decamber hemlörlofva kamrarne, då de fördristade sig alt ogilla den politik, som sölj. 3 al hans kabinett, bör fullkomligt hafva öppnat ögonen på bourge oisien och befriat dem från den gråstarr, hvarmed de hittills varit behåftade. Utom de redan förut anförda orsakerne till det nederlag konstitutionalismen lidit i Tyskland, finnes ånnu en, som ligger djupare och år vigtigare, ån alla de andra. Den har i det föregående redan blifvit antydd, då det nåmndes, att bourgoisiens koryfter, når de stodo i spetsen för styrelsen, tvckade att vidtaga sådana genomgripande reformer, som kunde komma den stora massan af folket till godo; men den tarfvar dock att nårmare preciseras. Och den består deri, alt Tyskland, vida mera ån Frankrike 1789, till den grad lider af missförhållanden och brister i sitt statsoch samhållsskick. att landet har största behof af, alt derstådes, åtminstone för en viss tidrymd, ett starkt, energiskt och grundligt tillvågagående reformparti, blir helt och hållet förherrskande. Ått lössläppa revolutionen år visserligen något förfärligt, men hvem kan neka, att den år i stånd att göra rent hus reed alla missbruk, hvilka de konstitutionella endast kunde hafva förvärrat genom sina palliativer och otillräckliga botmedel? Hvad Tyskland behöfver, år en grundlig revolution. Detta medÖfves af n ången, som dock skyggar tillbaka för en sådan katastrof. Man hade heldre önskat att se den bestående bristfålliga och murkna statsbyggnaden så småniangom reparersd och renoverad genom konstitutionell la reformer på en lugn och fredlig våg, ån att den skulle i grund nedrifvas at demokraterna. Sådan var den temligen allmånt gållande öfvertygelsen 1848, som dock, för så vidt bourgeoisjen kommer i fråga, äfven var grundad på vissa mer och mindre egoistiska beråkningar. Det var imellertid denna öfvertygelse, som förmådde upplyste och årligt menande liberale att bidraga till underiryckandet af de utaf Struve och Hecker uppvåckta solkrörelserna och heldre mottaga en del af sina råttigheter ur ett ordentligt parlaments händer. ån hafva den fruktade massan att tacka för allt. Men vi upprepa ånnu en gång: huru har man icke missråknat sig? Huru hafva furstarne belOnat den dem bevisade trohet? Huru hafva kärleken till ordning och det exemplariska tålamodet blifvit belånade? Derom vittnar det nårvarande tillståndet i Hessen, Franken, Baden och Saxen åc. . hvarest konstitution och lagar åro suspenderade och -oldateskan spelar herre samt utsuger landets must och kärna. Icke endast arbetarn eller. bonden, utan borgaren, landtbrukaren, och äfven mån högt upp på samhällets höjder, medgifva nu, att de icke kunde hafva blifvit vårre behandlade af den rådaste af republiker, som dock skulle hafva gjort mycken nytta, om icke på annat sått, åtminstone derigenom, att den röjt grunden ren för en ny byggnad. Sådana åro de tankar, som uppstå i hvarje Ty-kt sinne, oc h man måste tillstå, att de åro rigtiga. Det år icke utan sin stora bety— — — —