Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 januari 1851, sida 1

Article Image
2gxtrrt:?;?i:r — —:n::?: svärds inlemnade förslag till armsens reorganisation och Krigsministern Hr Hohenhausens deröfver hafda yttrande, begärde Hr Stjernsvärd, att detta vttrande måttein extenso uppläsas Såsom bekant önskar Hr Hohenhausen deri, ehuru han erkänner sig icke hafva tagit kännedom af Hr S:s förslag, likväl ex officio, att detta 3. k. desorganisationsförslag måtte undergå samma öde nu somsistlidne riksdag. Hr Stjernsvärd upptog nu detta yttrande och sökte visa att Hr krigsministern begagnat sin riksdagsmannarött att ex officio yttra något som otvifvelaktigt skulle ådragit honom drygt ansvar om detsamma blifvit utsagdt i konseljen. I öfrigt väcktes en mängd motioner af hvilka vi endast hinna att redogöra för de vigtigaste. Frih. K. Bonde föreslog att detaljerna af tulltaxan måtte öfverlemnas till regeringen, och Hr B. Rosenblad att Tull-distrikt-chefen Karströms förslag till tulltaxa måtte antagas. Hr Rådf föreslog tillökning i appanaget åt Arfprinsessan och Arfprinsarne från 20,000 till 60,000 Rdr, hvaraf hvardera Arfprinsen skulle erhålla 16,666: 32 och Prinsessan 10,000 Rår. Hr B. Rosenblad väckte vidare en motion om 5000 Rdr såsom understöd till dem af Handelsoch Handtverksklassen, som ville infinna sig vid verldsexpositionen i London; om befrielelse från bevillning å Götha kanalbolags aktier; om omarbetning af Bevillningsförordningen Så att bevillningen måtte rättvisare fördelas samt drabba idkare af handel och bergsbruk i lika förhållande som statens embetsmän. Frih. C. R. Cederström föreslog en pension af 500 Rdr bko till Thomas Thorilds nödställda enka, hvarvid Friberren reserverade sig mot Thorilds frihetsidcer. Hr Weidenhjelm föreslog upphäfvande i vissa fall af underrätts skyldighet att undeställa Hofrätten sina utslag; Frih. Raab motiverade återupptagande af 1847 års komitterades förslag till förenkl:ng af skatte-och uppbördsväsendet. Hr Olivecrona väckte motion om statens mellankomst för att befrämja en regulier ångpakets fart mellan Sverige, Norra och södra Amerika samt Vestoch Ostindien. Hr Printzenschöld, C.; föreslog en ökad ståmpelafgift å tidningar. Hr Honigsfelt gjorde, med sfseende på de välgörande följderne utomlands af mild behandling af fångar, motion om ett anslag för Råby räddningsinstitut i Skåne. Plenum fortsätter i eft. kl. 6. Hos Presteståndet lades Stats-Utskottets memorial N:o 8 med Fullmäktiges i Riksgälds-Contorets berättelse till Handlingarne. Samma Utskotts utlåtande N:o 9, tillstyrkande anslag af 12000 Rdr för år 1851 till Topografiska Corpsens arbeten bifölls; N:o 10 afstyrkande anslag för uppförande af en byggnad mellan Carl XIII:s torg och Operahuset bifölls. N:o 11 tillstyrkande anslag af 30000 Rdr för år 1851 till fortsättande af Fästningsbyggnaden i Carlskrona bifölls, afvensom N:o 12 angående afloning för i Stånden och Utskotten anställde betjening. En miingd motioner vicktes, hvaraf vi anmärka: Af Prosten Klintberg om skyldighet för staten att hålla Riksdagsreferenter; af Prosten Berlin om en förbåttrad Kassakreditiv-rörelse för R. St. Bank af dess fllial-afdelningar; af Professor Carlsson, om upphjelpande af den litterära kommunikationen genom nedsättande af postporto för bokpaketer; af Doktor Broman, om en underdanig skrifvelse till Kongl. Maj:t från Presteståndet om upplifvande af författningarne för återförande af Sabbatens bestämmelse till den helgd, som dermed ursprungligen åsyftats. Hela Ständet instämde uti denna motion. Vid remiss till Bevilln. Utskottet af Prosten Melanders motion angående Bränvinsskatten, som motionären ansett böra tillfalla fattigvården inom den komun, från hvilken den utgått, trodde Prosten Almqvist, att motionären har allt för stora pretentioner, och skulle anse det önskvärdt, om fattigvården kunde få 25 proc.daf denna beskattning. Riksens Ständer behöfde emedlertid ej att lägga fingrarne emellan med bränvinsproducenterna, som sjelfva erkänna, att de kunna tåla högre beskattning. — Prosten Melander förklarade, att han med motionen åsyftat att visa det otillständiga för staten att hafva en sådan inkomst. — Doktor Grafströms motion, angående anslag för utgifvande af Hr Mandelgrens antiqvariska samlingar, forordades af Professor Lindgren och Lektor Söderberg. men anmärkningar mot densamma gjordes af Doktor Reuterdahl, som trodde, att anslag för detta ändamål skulle leda till artistisk lyx, och att planen för densamma borde varit tilltagen i någonmindre skala. Uti Borgareståndet beslutades vid pleni början att, som sista dagen för motioners väckande vore inne, förbigå de å föredragningslistan uppförda ärenden, til Ms EEE ORO EEOREROOEEEROKOOO—————————— ll

7 januari 1851, sida 1

Thumbnail