Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 januari 1851, sida 1

lokalt intresse. Vi anmärka dem, som angå byggnadslån åt staden Lidköping; vilkorligt afstående till Götheborgs stad för evärdeliga tider af kronan tillhörig mark; återgåldande af myntverkets åldre skuld till banken. Samtlige dessa propositioner remitterades till stats-utskottet. i Frih. K. Bonde återtog Sin förut väckta motion om tulltaxan, med förklarande, att han årnade inkomma med en ny i samma ämne. Plenum fortsåttes i e. m. kl. 6. — Presteståndet. De i dag genom statsrådet Fåhreus öfverlemnade Kongl. Maj:ts proposition bordlades för att i annat plenum remitteras. Doktor Sandbergs motion i Widegrenska balansfrågan remitterades i sammanhang med öfrige på bordet liggande. , , Bland motioner som väcktes anmärka vi: Af professor Agardh om förhöjning af professorernes löner vid Lunds universitet; Af prosten Arrhenius om inråttande af en byrå af sakkunnige mån i skolårender inom ecklesiastik-departementet; Af prosten Melander att bränvins-skatten må tiillfalla fattigvården inom den kommun från hvilken den utgår; Af doktor Pettersson om ett anslag af 1,000 rdr bko till orthopediska institutet. Af prosten D. Söderberg om befrämjande af skogshushållningen i riket; samt Af prosten Quiding om ett årligt anslag af 6,000 rdr bko till inköp af inhemska konstalster. — Vid remiss uti Borgarståndet af hr Murens bordlagda motion, ang. reformer i postvåsendet och införande af lika postporto Öfver hela landet, yttrade hr Lagergren den åsigt att förhållanderne i Sverige icke vore sådane, att reformen hår skulle kunna med framgång genomföras. I England deremot hade omständigheterna gjort reformen nödvändig, emedan der förut, i anseende till det orimligt höga portot, en osantlig mångd bref befordrades genom enskilde personer, och således föranledde poststyrelsen att nedsåtta portot så lågt, att all enskild brefbefordring måste upphöra. I Sverige skulle lika posiporto medföra förluster för postverket och tunga för korrespondenterne uti den mera tätt befolkade delen af landet, samt lända till fördel egentligen för de nordligare delarne af landet, der distancerne voro långre. Att portonedsåttningen skulle medföra betydlig tillökning i korrespondensen vore ej att hoppas. Hr Gezelius inståmde med hr Lagergren; hvaremot motionen försvarades af hrr Winge, Norin, Wern, Palander, Berg, Falhem och Ekenman. Statsutskottets memorial, N:o 6, med förslag till riksdags-arkivets vårdande och begagnande, bifölls efter en kort diskussion. Hr Bergmans motion ang. råttighet för privatbankarne att utgifva sedlar å minst 3: 16 bko, intill slutet af nu gållande oktroy remitterades till Bankoutskottet och föranledde derefter diskussion, hvarunder hrr Brinck m. fl. motsatte sig motionen, som deremot understöddes af hrr Lagergren och Nordvall äfvensom vilkorligt af hr Wern. Hr Norins motioner ang. förenkling af beskattningsvåsendet samt uppbördsoch redogörelseverket, remitterades till vederbörande utskott, efter att hafva föranledt diskussion, för hvilken vi nu ej hinna redogöra. Hr Bergs motion ang. inskränkning i husbondes rättighet att utdela husaga, förordades af hr Sundler, och hr Winge väckte särskild motion om fullkomligt afskaffande af nåmnde råttighet, åfvensom af den extrajudiciela bestraffningsmethoden inom militåren. De af statsrådet Fåbreus aflemnade 12 kongl. propositioner bordlades. Bland d: våckta motionerna anmärkas: Hr Werns, om tull-lindring för skeppsförnödenheter. D:o om judarnes emancipation. Hr Hallings om bevillning af handelsexpediter. — Hos Bondeståndet lades på bordet de från K. M:t öfverlemnade 12 propositioner, och godkåndes Statsutskottets förslag till reglemente för riksdagsarkivet. Ola Månsson från Skåne anmärkte mot en af Johannes Nilsson från Halland våckt motion om befrielse för utsockne frålsehemman i Halland från vakansafgifts erlåggande, att han åberopat 1723 års adeliga privilegier såsom stöd för motionen, men den remitterades till Statsutskottet, sedan Bengt Gudmundsson, hvilken förordade motionen, upplyst, att frågan