Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 januari 1851, sida 1

ett slygtigt afsked af hvarann, och hvarochen gick till sitt. Vid den representation, som gafs samma afton var grefve Falkenberg åter nårvarande. Demoiselle Ritter var vid detta tillfålle ånnu mera förtjusande, ån någonsin förut. Når han nu tånkte sig midt emot henne på den svåfvande linan, och svåfvande framåt densamma med samma låtthet som hon, fann han ingen stållning i verlden mera skån och hånryckande. Då hon sedan i en pråktig Mameluckdrågt ilade förbi honom, med den lilla och fint bildade foten på sadeldynan, drömde han sig åfvenledes vid hennes sida, och skådeplatsen gick rundt omkring för hans ögon. Han såg ånnu beståndigt blott henne, under det pajas satte alla skrattmuskler i rörelse med sin löjliga ridt, och den gamle Ritter med en makalös fårdighet och såkerhet öfverträssade dem båda, i det han, föreställande den vilde jågaren, blixtsnabbt ilade fram i volten, med foten liksom fastnaglad vid bara ryggen på en svart, frustande hingst: Slutligen såg grefve Fritz den sköna förtrollerskan åter som Columbine, och afundades pajas, hvilken som Harlequin vågade taga henne i handen och omfamna henne. (Forts.)