Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 december 1850, sida 1

liga och materiella krafter och dess forntida uinnen med full rått kräfde. De enskilta regeringarne i Tyskland hafva med smårta beklagat denna brist och lifligt delat ånskningarne om en revision af fårbundsförfattningen. Men åtskilliga försök, som skedde för att håfva bristerna i det bestående, ledde ståndigt till dåliga resuliater. Grun den hårtill låg dels deri, att fårbundsfårfat:ningen af 1815 blott svårligen tillåt organiska föråndringar, men dels och i synnerhet deri, att följderna af denna författnings otillråcklighet ånnu ej hade visat sig i sin fulla styrka. Först 1848 hafva de fullkomligt trådt i dagen. Vi behöfva icke påpeka, huru litet förbundsmakten då förmådde motstå stormen; den trådde faktiskt ur kraft; förbundets grundlag rubbades och det söndersplitirade tillstånd som inträdde hesagde år öfverallt i fåderneslandet. fortsar ånnu. -Under alla de skakningar och förändringar, som tyska angelågenheterne på de senaste åren undergått, har den kungliga (preussiska regeringen vidhållit den ålvertygelse, att en revision af författningen och en ny ombildning af tyska förbundet blott borde framgå ur en öfverenskommelse emellan alla de tyska regeringarne. Såsom passande medel att tillvägabringa den nödvändiga enigheten emellan dessa, förekomma oss ministerialkonferenser, på samma sått som de hafva visat sig vara vid tidigare liknande tillfållen. Vi uppmana derföre, i förening med den kejserliga Österrikiska regeringen, samtliga tyska regeringar att sånda representanter senast inom den 23 Dec. med nådiga instruktioner till Dresden, på det att konferenserna derstådes så snart som möjligt måtte kunna begynna, och revisionen och förbåttringen af förbundslagarne kunna blifva underkastade en grundlig och allsidig diskussion, medan den principen ståndigt vidhålles, att tyska förbundet år oupplåsligt. -Vi hysa den öfvertygelse. att ur denna rådplågning skall framgå en öfverenskommelse, som försåkrar hela Tyskland såvål en lycklig utveckling af dess inre krafter, som den stållning, det kan fordra att intaga i det europeiska statssystemet, utan att tråda hindrande i vågen för de enskilta staternas speciella interessen. Resultatet af rådplågninsarne skall bekräftas af alla sörbundsmedlemmarne. hvilka utbildningen och utvecklingen af förbundsförfattningen tillkommer, och ofsentliggöras såsom förbundslagar af den högsta sörbundsösverheten, hvilken kommer ått utväljas.Inbjudningen, som år undertecknad af preussiska premierministern v. Manteuffel, slutar med att uttala det hopp, att tyska regeringarne skola uppfatta den som ett bevis på Preussens önskningar att tillvågabringa fred och enighet i Tyskland. Men det står i vida sältet om detta mål skall kunna uppnås, ja, att förvirringen nu måhånda just genom Dresdner-konferenserna skall bli långt större, ån den hittills har varit, antydes allaredan från många olika håll i de tyska bladen. beut. Ref.såger i en le dande artikel om de fria konferenserna, att le skola vara -konstituerande och utöfva sam ma rått, som Frankfurterförsamlingen gjorde — En ung flicka! Nin em