Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 december 1850, sida 1

som nu. Allt som i någon mån kunde kittla och lifva spekulanternes förhoppningar, sattes af måklarne i omlopp. Se här en, af john Francis lemnad, kort skildring af oflårerna å ifrågavarande börs år 1701: Om aktiernas stållning var slau, så spekulerade måklarne i fonderna. eller försökte man sin lycka i skattkammarobligationer. Gåfvo icke eller dessa någon vinst, så gjorde de assårer i bankonoter till 4 proc. diskonto. Detta slags nya hasardspel blef snart ett mod, ja ett raseri, som bemåktigade sig tusentals sådana, hvilka kunde deltaga i detsamma. I början skrattade man vål åt de många omlöpande ryktena och gjorde vinster och förluster på detta fondspel; men når man såg mån, som den ena dagen knappast hade rocken på kroppen, den andra dagen åka i pråktiga ekipascher; når man såg rikedomar, till hvilkas förvårfvande långa, mödosamma år förut åtgått, kunna vinnas på några få veckor, då låto tusentals menniskor, och bland dem månj sa al de mest onsedde köpmännen i City, sina regelmåssiga affårer gå vind för våg och, oförmögne att kunna emotstå frestelsen, spekulerade i de nyuppkomna fonderna. Wilhelm III:s regering egnade sig mycket vål att åt denna tingens nya ordning gifva styrka och varaktighet. Lån följde på lån; ett långt, kostsamt krig fördes mot Frankrike, och så stor var den allmånna korruptionen, att en stor del af de beviljade subsidierne icke inflåto i skattkammaren. Men det var icke så mycket storleken af de beviljade sum Ämorna, som mera de vilkor, hvarunder de upplånades, hvilket hade de mest inflytelserika följderna. Konung Wilhelm satt icke så fast på sin thron, att han kunde förskaffa sig lån på billiga vilkor, och i stållet att årligen afbetala något på sina skulder, gjorde han dem råntebårand e i all evighet. Lord Bolingbroke yttrar på ett stålle: Han hade kunnat upplåna penningar utan att till evig tid förpanta nationens tillgångar; men hans sått att gå till våga var elt politiskt konstgrepp, för att befåsta kronans makt, sålunda nemligen att han derigenom ville göra henne försåkrad om de många, inflytelserika statsborgares tillgifvenhet, hos hvilka penningesummorna blifvit upplånade.— T samma syfte har en annan, nyare skriftstållare yttrat, att nationalskulden år Englands båsta polilikl. Hr John Francis börjar sitt verk med den period, under hvilken fondbörsen begynte att vinna en del af sin nuvarande betydenhet. Han skildrar de mest sramstående spekulanternes karakter, deras sått att gå till våga, deras lyckliga operationer och de vedervårdigheter, de hade att utstå, i en massa afpersonliga åfventyr, hvilka mången gång åt hans arbete gifva ett romantiskt interesse. Han förbiser icke eller hvarken de vigtiga allmånna tilldragelser, som utgöra grundvalen för de oerhördt stora penningetransaktionerna å denna börs, eller de parlamentsakter, hvilI ka till reglerande af desamma emanerade, eller det inflytande, hvilket bem. börs utöfvade på de financiella angelågenheterna i Europa. Den första politiska -hoax, som utgick från sondbörsen, skildras af förs. på följande sått: ben första politiska hoax, om hvilken man o . har någon kånnedom, inträssade under drott META zi