Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 december 1850, sida 1

2 r...2 — — bordlagdt. Håremot anmårkte v. talmannen, biskop Holmström, som i anseende till erkebiskopens sjukdomsförhinder förde ordet, att han enligt Riksdagsordningen vore nödsakad att föredraga de mål, som inkommo, och att bord låggning måste ega rum. Doktor Såve erinrade om att konstitutionsutskottet vid föregående riksdag gifvit sig tillråcklig tid med de grundlagsfrågor det haft att behandla, fåstade (liksom prosten Almqvist) uppmårksamheten på den ofullståndighet i det till riksständen inkomna förslagets form, som blifvit en följd af utskottets brådska, och visste ej att några ovanliga håndelser intråffat, som kunde gifva skål till frågans brådstörtade afgörande. Doktor Reuterdahl mente att bordlåggningen innebure just det uppskof hår önskades, fast det icke vore afgjordt huru långe det kunde råcka, och hemstållde att allt vidare ordande derom måtte få hvila tills talmanskonferensen kommit öfverens i hvilken ordning frågan skulle förekomma. Prosten Setterblad yttrade såsom skål för uppskof, att bland dem som egde att döma öfver det hvilande förslaget, funnes personer som icke ånnu hunnit taga kånnedom af detsammas innehåll; hvarpå biskop Holm ström (ledamot af Konstitutionsutskottet) svarade, att det då vore så mycket båttre att frågan i tid kommit på ståndets bord, så att det nu vore tillfålle att erhålla kånnedom derom, och prosten Qviding, att de som kunnat resa hit utan en sådan kånnedom, icke torde förskaffa sig den hådanefter, -eller genom undervisning blifva båttre.Prosten Holms motion (i sammanhang med den om fattigvårdsstyrelsen och sockennämden) angående förhållandet med kringstrykande personer, föranledde ett tillågg af doktor Säre om nödvändigheten af tvängs-arbetsinrättningar, hvari slera af ständets ledamöter inståmde. Derester förekommo åtskilliga nya motioner, bland hvilka den mårkligaste var doktor Sandbergs att Tulltaxan, Bränvinsbrånningsförordningen, Statsregleringen, samt Bevillningsoch Charta-Sigillataförordningarne måtte i det nårmaste oföråndrade bibehållas till nåsta riksdag. — Uti Borgareståndets plenum, den 7 d:s, föredrogs först hr Cassels motion angående uppskjutande af representationsfrågans asgörande. Flere af ståndets medlemmar trodde att det var för tidigt att upptaga denna vigtiga fråga förr ån långre framåt riksdagen, men ansåg dock hr Petr att ståndet derom kunde yttra sig, för att gifva talmanskonferensen någon ledning i frågans behandling. Derefter förekom berättelsen af de komitterade för tryckfrihetens vård och justitieombudsmannens, i anledning hvaraf hr betre gjorde åtskilliga intressanta anmårkningar. Från Konstitutionsutskottet var ankommit memorial angående Kongl. Maj:ts förslag till Riksdagsordning och Regeringsform, i anledning hvaraf åtskilliga talare yttrade sig, bland hvilka hr Wern hade ett andragande. Det gick ut på att visa vigten af att det hvilande förslaget ej alltför hastigt måtte blifva af stånderna behandladt, utan moget åfvervågas, hvilket tal. ansåg vara lika nådvåndigt antingen det kommer att blifva antaget eller förkastadt: det borde ej förekomma förrån hr Cassels xx