Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 november 1850, sida 2

der det underhandlingarne pägä. Ångående kurhessiska frågan heter det i ,Deutsche Ref.,, att, då Österrike icke långre fordrar att Preussen erkånner förbundsdagen såsom Tysklands centralorgan, vill preussiska kabinettet icke eller vidare inblanda sig i kurhessiska frågan, och blott, för att betrygga Preussens militåra stållning, besåtta preussiska militårvågarne i Hessen. General von Rockow, pressisk gesandt vid hofvet i Petersburg har afgått dit. Neue Preus. Zeit., motsåger ryktet om Manteuffels utnämning till utrikesminister i Radowilz astålle. Grefve Bernstoss skall, enligt samma blad, ligga sjuk i Wien, hvarföre han ej eller skall kuuna deltaga i konferenserne med Swcharzenberg och v. d. Phordten i Dresden. Det år nu definitift beslutadt, att preussiska trupperna skola utrymma Baden och till och med sjelfva Rastadt, som åter skall besättas af badensiska trupper. I -Leip. Zeit., skrifves från Wien under den 11 dennes, att wäörtembergska gesandten anmodat österrikiska kabinettet om dess bevåpnade mellankomst i Wurtemberg, enår höga vederbörande derstådes befara samma håndelser som i Hessen och icke kunna lita på landets egna trupper. BELGIEN. Kamrarne öppnades den 12 dennes. RYSSLAND. I Czaren ankom den 5 Nov. i sållskap med Nesselrode till Petersburg. ÖSTERRIKE. Enligt -Wiener-zeit. anslås armåekorpsen i vid böhmisk-saxiska grånsen till 42,000 man. Den kommenderas af general Pratislat. I! Måhren, emellan Ollmätz och Troppau, stå i 58,000 man. Öfverkommandot skall gifvas general Benedek. Alla nya tillkomna sörstårkningar sändas till Måhren, hvarest Österrike synes vilja samla sin hufvudstyrka. Ord. Cor. beråttar, att hela österrikiska flottan fullståndigt utrustas. ITALIEN. De belgiska bladen meddela ett tal af påfven, rörande oenigheten med Sardinien, hället i ett kardinalkonsistorium den 1 dennes. Det framståller först vidlyftigt, från en ensidig romersk synpunkt, de konventioner, som existerat emellan Rom och sardinska regeringen om presterskapets skattefrihet, och de förhandlingar som egt rum för att komma till modifikationer i dessa konventioner. Sedan omtalas händelserna med erkebiskoparne af Turin, Sassari och Cagliari, och derefter uttalar sig den helige fadern emot den nya undervisningslagen, som fräntager de andlige deras makt öfver de offentliga undervisningsanstalterna. Till slut protesteras bögtidligen mot sardinska regeringens handlingssätt och uppmanas denna att taga sina beslut tillbaka. Imellertid år tonen i detta tal icke så häftig som förr, utan snarare förstämd, så att det ser ut som om man i Rom begynnar inse, att man icke har att göra annat, ån gifva efter. Detta bekräftas derigenom, att man på senaste tiden visat sig mycket förekommande mot sardinska gesandten, markis Spinola, som qvarstannat i Rom. TURKIET. J. des Debats meddelar ett bref från Konstantinopel, hvilket innehåller nårmare upplysningar om förstörelsen af turkiska linieskeppet -Heiri-Chevket. Det låg den 23 Okt. för ankar i den inre hamnen framför arsenalen, då man plötsligen hörde en oerhörd explosion, som kom alla husen i närheten att skakas som vid en jordbäfning och betäckte hela hamnen med en tjock och svart rök. Det hade betydliga quantiteter krut om bord; i den egentliga krutkammsren 80,000 ol, i en mindre krutkammare 16,000. Denna var det sista, som antändes; elden meddelade sig icke till den första. Vid explosionen — AA — ——C—C—