Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 november 1850, sida 1

JFilhouetter af franska Journalister. ) (Efter Nord och Syd.) (Forts. fr. N:o 262.) Bladet National herrskade från den 23 Juni 1 till den 10 December 1848; med tillhjelp I af Cavaignac och Iunistriden öfvervan det alla Sina kolleger inom tidningsverlden, nedsköt dem med kartescher eller skrämde dem till att tiga. Men då det genom Cavaignac beherrskade Frankrike, visste det icke hvad det skulle göra med makten; den blott politiska rpublikanismens tid var förbi, och vidare hade National icke kommit; det stod en stund som sen milstolpe, och samfundet for förbi det eller, såsom det syntes, gick tillbaka. En gång aflade jag ett besök på Nationals redaktionsbyrå, till följe af en inbjudning af Leopold Duras, bladets redacteur-en-chef, som bad mig om upplysningar i den slesvigholI steinska frågan; ty ehuru han upptagit många artiklar, visste han dock sjelf litet eller intet om densamma, eller hade man icke visat honom den från en sida, som kunde interessera honom såsom politisk demokrat. Duras ser bra ut, ehuru han har råda mustacher och skelar något; han år allvarsam, stolt, hårdnackad i sin ensidighet och går aldrig utom den lilla krets, han slutit sig till. Men stoltheten, som kan pryda honom personligen, år litet löjlig i bladet; detta anser sig för republikens adelsman, emedan det först har predikat republik, och nu, då konseqvenserna föra långt långre, ån det har anat, vill det icke veta af dem; den adelige National råknar anor: alla de populåra författare, som deltagit i redaktionen, och först och främst Armand Carrel, som stupade i en duell. Hvad en nuvarande eller förutvarande medlem af Nationals redaktion har utfört, utfårer eller årnar utföra, år suverånt godt för staten; hr ö redaktör Armand Carrel har redigerat en kon stitution för Frankrike, och denna konstitution, som allaredan genom sina egna brister har bragt sig sjelf och andra i så många olyckor, måste lämpa sig litet efter förhållanI dena, derest Frankrike skall råddas från krisen i Maj 1852; men National menar, att når Armand Marrast har skrifvit konstitutionen, så år den god, det får Frankrike ursåkta, och bör icke åndras till en enda prick. Hvad som då skall göras, vet National icke. Men det år icke eller hufvudsaken; bladets inre natur fordrar blott, att det alltid kan göra opposition, lida orått och beklaga sig med — mm Atnk6mhaaa