Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 november 1850, sida 2

ska fabrikater, äfvensom för andra tillfålliga olikheter de begge lånderna emellan, från ofvannåmnde öfverskjutande tullintradssumma afråknar hvilket skåligt belopp som helst, uppkommer dock alltid ett högst betydligt deficiti eller skillnadsbelopp som, i och för konsumtionsbehofvens fyllande, borde på tullafgiftsvåg blifva synligt samt således, ej mindre tilll Statsverkets och de skattdragandes fromma ån till ett såkert och regelmåssigt skydd för den inhemska industrien, inflyta i Statens kassa i stållet att tillfalla och fördelas mellan den olosliga varutrafikens idkare och medhjelpare. Storm. A. K. Handelsfrihetens sanna vånner hafva aldrig åsyftat, mindre uttryckt någon begåran om en så beskassad nedsättning i tullsatserna, att nägot verkligt mehn för de inhemska sabrikerne eller den gagnliga, trefna hussliten skulle förorsakas; de hafva endast förnyade gänger påyrkat en sådan förändring. som kan irigöra Handelns idkare från den falska stållnin hvari de nu åro försatte med hånsigt till Tulllagarnes påbud å ena sidan och konsumenternas anspråk å den andra, samt åt dem förvårfva den frihet i verksamhet, som år förunnad åt hvarje annan idog och laglydig undersäte. Detta billiga och råttsenliga ansprå kan uppsyllas genom förbudens borttagande och tullsatsernas jemkning till hvad behösligt och skåligt vara kan, hvaröfver E. K. M. ån den såkraste och ovåldigaste Domare. På grund af hvad nu i underdånighet anfördt blifvit anhålla undertecknade, medlemmar af Götheborgs Handels-Korps det E. Ki X. tåcktes till Rikets nu sammantrådande Ständer förnya Dess vid sednaste Riksdager aslåtna nådiga proposition angående tulltaxebestämmelserna med den utstråckning deri, som BevillningsUtskottet, efter hvad hår ofva blifvit nåmndt tillstyrkt i afseende på viss slag af Jernvaror och Malm. Undertecknade framhårda etc. etc. j