Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 november 1850, sida 1

En Norsk arbetares, Bernhard Hansens föredrag i Fredrikshall d. 27 Okt. d. å Det kan anses besynnerligt att en simpel ar betare tråder fram att offentligen hålla fåre drag; men arbetarne söka såkrast sin talema hos en arbetare, ty denne har i botten rån den saknad och de brister, hvilka den simpl arbetaren dessvårre måste vidkånnas. Det fin en grundsats, som ingen förnustig mennisk betviflar, den år: Gud har skapat verlden, oc Gud år god. Är detta sannt, så följer dera att han omöjligen kan hafva skapat våsenden hvilka endast åro beståmde att lida, utan at han, med saderlig kårlek omfattande alla sin: skapade varelser, lemnat dem lifvet och jor. den till glådje och njutning. Till denna sat ledes man genom betraktandet af allt det herr. liga naturen frambringar; men att njutninger deraf skulle af Gud vara bestämd för någr: enskildte, kan ingen påstå, som tror, att Guc år råttvis, så framt icke förhållandet vore sådant, att den flitigaste erhölle det båsta; men förhållandet år i det nårmaste omvåndt. Oct hvarsöre? Det år en fråga, som nu får tider på så många sått besvaras, och det långt ifrår tillfredsstållande. Men den, som med full öfvertygelse tror på Guds godhet och råttvisa samt att hans oåndliga vishet icke utan afsigt och det i en god afsigt, skapat något eller gifvit oss något i verlden, och likasom en moder, hvilken tillagat något godt, bedröfvas öfver, att några af hennes barn icke kunna njuta deraf, måste också erkånna, att Gud icke kan hafva gifvit oss det vigtigaste vi ega, förnuftet, utan i den afsigt, att vi skulle bruka det till gagn för oss sjelfva och våra medmenniskor. Visserligen har man sett sorgliga bevis på, att de mån, hvilka framtråda som de sörtrycktes försvarare och tala sanningens språk, nåstan alltid åro utsatta för förföljelser, såvida de åro i så beroende stållning, att de måste mottaga sitt lifs uppehålle af den måktigares