Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 november 1850, sida 1

—n—k— Ö— De sociala förhållandena i Amerika och De Förenta Staternas Författare. (af Cucheval Clarigny.) I (Forts. fr. N:o 249.) Detta år ett sållsynt anfall af uppriktighet. Största delen af amerikanarne medgifva aldeles icke att det finnes den minsta skillnad i moraliskt vårde och civilisation emellan de olika delarne af unionen; och de gamla staterna åro alltför böjda att på sina efterkommande öfverslytta den frihet från förebråelser, som de fordra för sig sjelfva. Om man, genom samlande af beståmda fakta och i synnerhet genom undersökning af de nya staternas lagstiftning, visar, att en del af de Förenta Staterna med stora steg går en ultra demokrati till mötes, och att de der sammantråffande verkningarne af sederna och lagarne bilda ett samhållstillstånd, hvilket får Europa skulle vara detsamma som ett odrågligt tyranni: om man ville bevisa, att lagen i vissa sydliga stater icke år i stånd att betrygga såkerheten för person och egendom — så hafva amerikanarne en förklaring i beredskap och svara eder, att felet ligger i de europeiska inflyttningarne, hvilka nedsåtta de Förenta Staternas moraliska ståndpunkt. Låtom oss undersöka huruvida denna förklaring år riktig, och på samma gång taga i betraktande huru vidt de europeiska inflyttningarne verkligen stråcka sig och hvilket inflytande de hafva. Såkert år, att den europeiska invandringen spelar en betydlig roll vid de Förenta Staternas tillväxt; den införer i skötet af den amerikanska befolkningen ett mycket reproduktivt element. Emedan det Visst icke år älderstigna menniskor som öfvergilva sitt fådernesland, så följer deraf, att nåstan hela antalet af emigranter åro i sin båsta ålder: de som åro ogifta, finna sig snart tvingade af omständigheter, som i Förenta Staterne göra giftermål aldeles nödvändiga, att oförtöfvat gifta sig. Amerika drager således nytta af fruktsamheten hos en talrik emigration, som det icke behåft uppfostra och som Europa förlorar, just når den blifvit reproduktiv. Således bidrager allenast utvandringen betydligt till den amerikanska befolkningens tillvåxt. Hr Carey har glömt att taga detta förhållande med i beråkningen vid sina jemförelser mellan de Förenta Staterna och Europa; hår skola vi se huru han går till våga, och detta exempel skall gifva en riktig ide om hans method. Han uppståller på mathematikernes sått, och i stållet får geometriska satser, följande två satser, hvilka vi öfverlåta till statsekonomerne att öfverväga. — Ju större såkerhet ett folk njuter i anseende till person och egendom, desto förr blifver det rikt; och ju rikare det år, desto mera kan det blifva deraf och får anledning att föröka sig. — Af dessa två satser drager hr Carey följande slutledning: att om folkmångden hastigare tillvåxer i Förenta Staterna ån i Europa, så år det derföre, att i Förenta Staterna finnes större rikedom, större ordning och mera såserhet, ån på något annat stölle i verlden. Tan tager då tabellerna öfver folkmångden i våda verldsdelarne; och en enkel reguladetri NA — —