Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 november 1850, sida 1

— — ——— Från presidentens tal vid kongressens öppnande, ånda till den ringaste tjenstemans rapport, öfverflöda åtminstone tre sjerdedelar af alla officiella dokumenter af loftal öfver Amerikanernes institutioner, seder och framåtskridning. Detta utgör åfven den ovillkorliga inledningen till hvarje tidningsartikel; detta år den oundvikliga kålla, hvarifrån ministern måste hemta sina allusioner, så fremt han vill vara en omtyckt talare. Huru kan man då hoppas, att försattarne skulle undgå smittan, och att de icke skulle underkasta sig den allmäånna lagen, förutsatt att de vilja finna en förläggare och köpare? Det finnes intet, som gifver oss beståmdare underråttelser och sannare begrepp om de förenta staterna, ån en liten bok i duodes, hvilken hvarje år utkommer under titel af American Almanach och kostar 1 dollar. Den år ett mycket klart och methodiskt årligt sammandrag af alla de statistiska dokumenter, hvilka utgifvas antingen af centralstyrelsen eller af de sårskilta staternas auktoriteter. Man finner i denna bok icke annat ån stora qvantiteter af siffertal, men en stor våltalighet år också nedlaggd i dem. Hvad de Amerikanska författarne angår, så bör man icke, vi upprepa det, antaga deras utsago utan pröfning, och denna bör ske med stor försigtighet. Vi vilje såsom exempel anföra en bok, hvilken står i någorlunda anseende uti förenta staterna. Man år vanligtvis icke böjd för att missförstå de statsekonomiske författarne, ånskönt de i sednaste tider visat sig åga en inbillning, som man icke tilltrott dem. Hår finna vi likvål i hr Carey, en utmårkt författare, som med lycka vågat sig in på de statsekonomiska spekulationerna och genomgår Malthuss, Richardos och Mac-Cullochs satser, som en uti saken invigd man; men af hvilken det icke år möjligt att med trygghet låna en beråttelse eller en slutsatts. Hr Carrey har skrifvit en bok under titel af Statsekonomiens grundsatser, hvars ena del afhandlar de orsaker, som försvåra rikedomens uppkomst och förbåttringen i menniskans fysiska och moraliska tillstånd. Det verkliga syftemålet med denna del år, att förklara de förenta staternas hastiga utveckling, och att ytterligare bevisa, att de förenta staterna i alla hånseenden stå öfver alla de europeiska nationerna, förnämligast öfver Frankrike och England. Demonstrationerna föregifves uteslutande stödja sig på statistiska uppgifter, och öfverskrifterna på kapitlen tjena blott att framdraga långa citater och sifferkolumner. Vi öfverlåta gerna åt England besvåret att kontrollera de sifferqvantiteter, hvilka hr Carey citerar angående England, men hvad han såger om Frankriko, ligger så utom, icke allenast verkligheten, utan åfven möjligheten, att vi blifvit sårdeles försiktige i afseende på det som han såger om Amerika. En författare, som år fallen för en sådan synförvirring, kan icke vara någon såker vågvisare. Och dessutom gifves ånnu en orsak till villfarelse, gemensam för hr Carey och alla de Amerikanska författare, som anstållt jemförelser emellan förenta staterna och någon europeisk nation, nemligen den sedvanan, att som första punkten i jemnförelsen uppställa antingen Frankrike, med sina både fattiga och rika provinser, eller England, Skottland och Irland, och —— —