Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 oktober 1850, sida 1

——— rs — Jag vet icke hvad jag skall tillskrifva den plågsamma kånsla, som beherrskat mig en stund... — Barn! — Det förefaller mig, som om denna natt skulle blifva förderflig får oss. — Hör man på Rochellaren! . . vidskeplig som en gammal Druid. Tror du ånnu på skogsrå, Cedric? — Nej, .. jag tror icke på någonting ... men låtom oss komma ihåg denna nattens datum ... låt se! den 10 Juli... Ni skall måhånda få se, att min fruktan icke var så ogrundad. IV. Kasernen. Soldatens enformiga lif år likasom vinden, hvilken slåcker små lågor, men underblåser de stora; det qvåfver hvarje svag inbillningskraft, men enalterar de starka. Under denna tankens sysslolöshet, som uppstår vid hvarje machinmåssig verksamhet, kunde de unge månnen i la Rochelle nåstan beståndigt sysselsåtta sig med sina politiska förslager, och efter behag bearbeta sina liberala låror; och dessa oupphörliga betraktelser, hvilka hade sitt ursprung ur deras patriotiska själ, fördubblade åfven deras ifver.