Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 oktober 1850, sida 2

Inrikes Nyheter. Götheborg. Rapport om kolerasjukdomen för Götheborg och dess förstäder. Insjukn. Qvarligg. Tillfriskn. Döde. Från sjukdomens början till d. 29 d:s kl. 9 f. m. 967 — 338 391. Från d. 29 till d. 30 kl9 f. m. 10 223 18 7. Summa 977 223 356 398. För Majorna. Frän sjukdomens början till d. 29 d:s kl. 9 f. m. 170 — 64 75. Från d. 29 till d. 30 kl. 9 f. m. 8 29 4 6. Summa 178 29 68 81. — Förnuftet börjar göra sig allt mer och mer gållande åfven i afseende på kolerasjukdomen. Man börjar inse, att kraftfullt understöd åt de fattiga, och en ordnad sjukvård gåller mera ån alla spårrningar. Om de åtgårder, som i Carlstad blifvit vidtagna för att lindra de behöfvsndes nåd, innehåller Wermlands korrespondenten för den 26 dennes följande: I måndags voro stadens innevånare sammankallade inför magistraten, under hr landshöfdingens eget ordförandeskap, dervid, efter en lång och intressant diskussion, genomgripande och samhållet sårdeles hedrande åtgårder beslötos för att under vintern förse stadens fattigaste befolkning med arbetsförtjenst och bispringa barn och älderstigna samt sjuklingar med tjenlig föda, husrum och, så vidt möjligt, åfven med klåder. Till anskaffandet af de sistnåmnda, utan samhållets alltför stol ra betungande, hade redan i söndags ifrån predikstolen en uppmaning utgått till samhållets båttre lottade invånare om sammanskott af gamla aflagda klådespersedlar, hvilken uppmaning så lyckligt slagit an, att fattigvårdsstyrelsen redan i onsdags hade det nöjet att kunna utdela diverse klådespersedlar till ej mindre ån 140 personer. Som emellertid ibland en sådan massa behåfvande hvardera ej kunde erhålla mer ån några få persedlar, så fortfar insamlingen, och torde ett par utdelningar till sålunda vara att hoppas.— Man låser i Skånska Telegrafen: De skånska tidningarna i allmånhet orda fortfarande för spårrningar mot koleran, ehuru den dagliga erfarenheten visar att farsoten, utan att låta genera sig af dessa, går sin våg, ofta krokigt och besynnerligt, men åndå framåt. Spårrningsamatörerna påstå att orsaken år den, att spårrningssystemet icke nog strångt handhafves och deruti kunna de visserligen hafva rått i så fall, att icke något cerneringssystem torde kunna inventeras, som med såkerhet skyddar mot den farliga gåsten. Imellertid måste det förekomma komiskt nog att se de mest spårrningsifrande artiklar från Lund och höra ett bålstort skryt öfver hvad spårrningarna utråttat för denna stad; Står -icke staden -Lund med sin friska befolkning till soemotsägligt bevis, hvad oegennyttigt förstånd, fast vilja, fortsatt ansträngning genom en spärrrninh förmå!. heter det. Risum teneatis amici! Under farsotens mest smittbara tid, de första 14 dagarna efter dess utbrott i Malmö, hade Lund ingen spårrning; under hela tiden farsoten graserat har en tjensteman i Lund ex officio hvarje vecka besökt Malmö och innevånarne i Lund draga icke i betånkande att — — —— 2 14 må