Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 oktober 1850, sida 1

Stockholm gat-tumulf, som undertrycktes af den bevåpnade styrkan. Tretio menniskor blefvo skjutna, många sårade. Konungen förklarade, att ingenting skulle afhålla honom från att uppråtthålla ordningen. Någon urtima riksdag blef icke sammankallad, allt förblef i Sverige såsom det var. Men reaktionen blef starkare ån någonsin; reaktionåra föreningar upptrådde mot reformvånnernas förening, missionsföreningar bearbetade folket, liberala mån förföljdes, hofpartiet presterskapet och adeln sökte afhålla konungen från alla koncessioner 5). SR Har Likvål kom det i början af året så långt, att regeringen afgaf ett författningsförslag. Detta upphåfver de fyra stånderna och inför ett tvåkammarsystem — i dessa båda omståndigheter torde dess hufvudsakliga företråde framför den nårvarande författningen ligga. Åt tjenstemannahåren, åt rangen, åt rikdomen, åt den patenterade lårdomen tillerkånnas likvål de största företrådesråttigheter i afseende på valen, så att man låttligen kan förutse, att folkrepresentationen endast skall blifva en tjenstemannarepresentation och en representation för penningen och den större egendomen. Det liberala partiet gör derför ur de vigtigaste grunder opposition mot detta regeringsförslag, Det ser skenkonstitutionalismen inbryta dfver Sverige, men det vet, att å ena sidan adel och presterskap skall förkasta åfven detta förslag, och att å andra sidan ingenting år mera att hoppas af konungen, emedan han år omringad af mån, som båfva tillbaka får allt hvad Sradikaltår, om också blott i deras egen tanke. (Forts.) 5) Dichtung und Wahrheit! — Sannt år, att det liberala partiet Onskade urtima riksdag; sannt år också, att gat-tumult uppstodo. Men osannt år, att dessa tumult intråffade runder det att det liberala partiet yrkade på urtima riksdag; osannt år tillika, att dessa tumult stodo inågon slags förbindelse med de liberalas fordringar. — Tretio menniskor blefvo skjutna — såger författaren. Det år ett s. k. rundt tal. Annars glunkades det i Stockholm vid den tiden om ett vida större antal. — Kung Oscar hade lagt Gustaf I:s råd på hjertat: han visade, att han icke var någon -meser.Han lyssnade hvarken till tumultuanternas eller de liberalas fordringar. Han kunde icke bringas från sin föresats att -uppråtthålla ordningen. ?