Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 oktober 1850, sida 2

Rådet år detta, att man tar sin Matts ur skolars då skolan visat sig icke kunna eller icke vilja uppfy! la den oafvisliga sordran af undervisning och ledning som måste vara hennes ändamål; ty — utaf bara fe) rier, kan i evighet aldrig blifva någon termin. Diri Sedan tar man fram sin Stagnelius och låser: Till dagarnes ände Mitt öga sig vände, Förgäte det slygtiga lifvets elände, Förgäte sin tär! Så länge än solen Gär banan kring polen, O menniskor! qväljas och blöda J skolen Af eviga sår.