Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 oktober 1850, sida 2

perna, för att genom befordran kunna belåna: enskilta framstående handlingar. Willisen.Fådrelandet-äbeledsagar osvanslående dagorder med följande kommentarier: IF , Man behöfver intet annat vittnesbörd för, att sinnesståmningen ibland insurgenterne år nedslagen öfver deras nederlag och manspillan, ån denna dagorder, men om man verk-. ligen skall kunna hemta någon tröst af detta tomma skryt, hvarigenom dock den flaua sanningen omisskånneligen framlyser, det torde dock vara mycket tvifvel underkastadt. Insurgenterne måste dock veta, att Fredriksstad icke år något Gibraltar, utan en öppen stad, som försvarades af 6—10 små kanoner och lo cirka 2 bataljoner emot 7 bataljoner med 21— 30 grofva artilleripjeser, och de torde vål dock kunna minnas, att de lördagen den 29 Sept. svuro på, att de skulle vara i staden inom aftonen, så att de då icke måste hafva drömt om de -oerhördasvårigheter, deras general nu uppråknar. Derest han derföre gör allvar af att på 6:te bataljonens fanor skrifva Fredriksstad, så riskerar han, att hans egna soldater kallar Fredriksstad Willisens kyrkogård. Det har åfven aldeles misslyckats, att skaffa: 6:te bataljonen ett festligt emottagande i Rendsburg; förgåfves uppmanade tidningarne dertill, förgåfves red Willisen den till mötes och anstrångde sin vältalighet, den blef, dock emotsagen -mit stillem EFrusl. man år påtagligen icke upplagd för annat. Det år slutligen karakteristiskt, att den, som mest utmårkt sig d vid stormen på Fredriksstad, säges vara en — — trumpetare, som oupphörligt — blåste! i Vidare i morgon. TYSKLAND. Den nye öfverkommendanten i Kurhessen, , general Haynau synes icke vara lyckligare, ån I hans företrädare Bauer. Det bekråftar sig, , att generalen erhållit arrest på sina rum. Stånderutskottet ingaf nemligen till seneralauditoriatet en klagan emot generalen för högförråderi. Auditoriatet upptog anklagelsen och i gaf garnisonsråtten order att inleda en undersökning. Råtten ståmde straxt Haynau och 2 officerare bevaka honom i hans rum, som han icke får lemna. Militåren har åfven dels slagit sig på folkets sida, och visar dels en. så vacklande sinnesståmning, att Haynan icke vågar att låta det komma till det yttersta. Detta bekråftas fullkomligt der rigenom, att officerkorpsen såndt en deputation till Wilhelmsbad, får att förestålla kurförsten, att det icke i går an att fortsåtta den af honom betrådda b-nan. Denna deputation har allaredan kommit tillbaka, dock utan att erhålla något beståmdt svar af kurförsten, som lofvade att! sånda det senare. Öfverappellationsråttens deputation var deremot den 7 ånnu icke kommen tillbaka till Kassel. Vidare våldsåtgårder förekomma dock icke, och borgargardet, som ånnu icke aflemnat sina gevår, samt den afsatta öfverborgmåstaren hindras icke mera i sina förråttningar, Ej heller utkomma flera kungörelser från ölverkommandot. Haynau göra de tyska bladen sjuk. Uppgiften alt redaktionen af -Neue Hers. Zeit. satts på fri fot, berigtigas sålunda, att öfverrätten befallt hans försåttande i frihet, ehuru kommendanten ånnu icke ätlydt denna befallning. Hassenpflug, kurfursten och konsorter synas halsstarrigt vilja framhårda på den en gång betrådda banan. På en mundtlig förklaring af preussiske gesandten v. Thiele om möjligheten af en preussisk intervention, har kurhessiska hofvet svarat, att det stödjer sig på förbundsråtten och hyser den ölvertygelse, att Preussen icke skall tillåta sig någon swjelfståndig, aldraminst militårisk inblandning i kurhessiska angelägenheterne. Något sådant synes ej eller kurhessiska regeringen behöfva befara, ty nyligen har kurfursten bekommit en egenhåndig skrifvelse från kungen af reussen, hvari denne uttalar sin önskan vara att se rm