Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 oktober 1850, sida 2

— ——q) tomma lådor; vi skola repa oss förträssligt, och sedan kan du få hvila dig en tid. Hvarom icke, så hyr dig någon vindskupa, och lemna vården ditt ur och din guldkedja som betalning för hyran. En stund derefter gick han långsamt till dörren och Öppnade den. Men innan han gick ut, vånde han sig om och sade likgiltigt till Maurice; — Beståm nu hvilkendera du föredrager: majoren eller prinsen? Maurice kånde en rysning genombåfva alla hans lemmar. — Fattigdomen och elåndet! — ropade han. Barberousse upphälde ett gapskratt och aflågsnade sig. sågande: — Sof litet på saken, detta skall lugna dina ider. — Angelina! ... . Angelina! — suckade Maurice når han blef ensam. Morgonen derpå, helt tidigt, intrådde Barberousse åler och förnyade angreppet; men Maurice, stödjande sig på sin kårlek, motstod demonens frestelser. Denna gång kunde Barberousse icke dölja sin förargelse, utan sade i det han gick ut: