Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 oktober 1850, sida 2

Imlgarne lagts lof dagen, skola ulgora ett 1sande förelöme. Armen och den kommenderande generalen tacka Fredriksstads tappra försvarare.UItaf Villisens i Kielersörsamlingen upplåsta krigsberåttelse har endast följande så lydande utdrag meddelats i Hamburgerbladen: rDetta oaktadt (d. v. s. i trots af svärigheterna) ansåg man allt vara så förberedt, att det kunde skridas till stormning. Denna har åfven egt rum i dag inemot aftonen och af trupperne utförts med så utmårkt tapperhet, att den under någorlunda gynnsamma förhållanden såkerligen hade lyckats. Men trupperne stötte dels på grafvar, hvarösver först måste slås broar under den fiendtliga elden, dels på de ånnu icke fullkomligt förstörda verken på sidan eller bakom (2), hvadan det oaktadt den mest lysande tapperhet icke var dem möjligt att få stållet i sitt våld. Fienden utförde sitt försvar med lugn och oförfåradt mod. Ty värr har det icke kunnat undvikas, att en stor del af den olyckliga staden nedbrunnit. På krigets förande skall denna assår icke utöfva någon afgörande inverkan. Vår förlust anslår jag till 2—300 man döde och sårade. Jag skall senare nogare angifva förlusten. Dock år åfven denna gång förlusten af officerare proportionerligt stor; 6:te bataljonen har lemnat alla sina kaptener döde eller sårade på platsen. På truppernes anda har denna affår icke i minsta måtto inverkat ofördelaktigt, och jag hoppas, att detta lika så litet skall ske i landet. Villisen. Denna beråttelse, som år daterad högqvarteret SuUderstapel d. 4 Oktober, är naturligtvis mycket förskönad. Tydligare sramkryper sanningen i andra tyska, privata meddelanden, till hvilka vi sednare i tur och ordning skola återkomma. Under den 6 dennes har PVillisen utfårdat följande dagorder, hvilken -Fådrelandetangisver vara den 256:te i ordningen: -Dagarne framför Fredriksstad hafva icke varit lyckliga, men de hafva varit hedersdagar för armn. Stormen den 4 på den genom natur och konst lika fasta platsen år en så vacker vapenbragd, som någon armå har att uppvisa. Alla vapen hafva gjort sin pligt. Öfverste v. d. Tann har ledt företaget med vanlig ifver och dristig tilltagsenhet. l:sta jägar korpsen har bevarat sin gamla beråmmelse; ll:te och lö:de bataljonerna hafva uppfört sig årofullt; men den 6:te har lemnat 3 ; (en privat beråttelse såger 16 af 20, således 1) af sina officerare på platsen. Denna bataljon kan med stolthet skrifva namnet -Fredriksstad-på sina fanor. Artilleriet har, såsom alltid, uppfört sig utmärkt. De vanskliga förberedelserna, oerhördt försvärade genom det mycket sula vådret, hafva af detsamma anordnats med mycken klokhet och utförts med största ständaktighet. Pionniererne hafva icke låtit afskråcka sig af någon svårighet. Blott oöfvervinnerliga hinder kunde sätta gråns för en sädan tapperhet. För andra gången hafva vi sörsökt att genom vidsträckta, vägsamma söretag utlocka sienden till lika kamp på öppna sältet; det har åfven denna gången icke velat lyckas. Vi måste, så synes det, framdeles hafva tålamod. Genom uppgifvandet af angreppet har intet förlorats af vår förra stållning. Vår förlust år mycket smårtsam, men armåns sjelfkånsla kan blott ökes derigenom, att den icke eller afhåller sig från sådana vanskliga och farliga företag, såsom det emot Fredriksstad, utan tvårtom har bestått dem med åra, om ån icke med lycka. En hvar, som sett armn dessa dagar, skall icke neka den sin fullkomligaste erkånsla. — Jag tackar alla truppafdelningar, som hafva kunnat deltaga i företaget, i fåderneslandets namn för det som de hafva presterat. Fåderneslandet råknar åfven i framtiden på deras fulla hängifvenhet. — Jag våntar beråttelser från trup