Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 oktober 1850, sida 1

— — —————— ssggagg: 1 Spanmåäl kunde utrikes exporteras; vid trupprörelser och marknadstillfållen m. fl., skulle med 10 å 20 ångvagnar på en enda dag kunna inbringas tiotals tusende rdr; och det kan nåstan icke vid något eftertånkande göras tvifvelaktigt att trafiken på denna bana dagliI gen skulle inbringa flere 1000 rdr. På dessa skål anser förf. att anläggI ningen skulle gifva en inkomst, som befriade garanterna från alla tillskott. ReI sultatet blefve då det, som förf. sålunda skildrar; Dessa 4 lånens fastighetsegare skulle vid sådant gynnsamt förhållande, utan ringaste bidrag hafva förvärfvat sig en possession, som Ssenast efter de 28 årens förlopp otvifvelaktigt skulle inbringa dem omkring en half million rdr årligen, och denna possession och årliga inkomst, vare sig större eller mindre, hade vunnits endast genom den oberåkneliga kraft som ligger i denna håfstång: associationsprincipen, eller den verkan som genom enigt förenade och summerade krafter kan åstadkommas. Det år hufvudsakligast genom en dylik indrågtig associationsprincip som det omtånksamma engelska folket blifvit så måktigt och sörvärfvat sig en så omåtlig förmögenhet samt till en sådan höjd kunnat uppdrifva sina nåringar, handel och företag. Och om åter under de första åren, innan rörelsen hunnit till sina möjliga grånsor utvidga sig, det skulle mot all förmodan intråffa att inkomsten af banan icke skulle uppgå till 6 procent, så att ett tillskott för året skulle erfordras af till och med 3 proc., så skulle i allt fall vid ett så ofördelaktigt förhållande egare af fastighet till 1000 rdr taxeringsvårde endast komma att tillskjuta 5 rdr eller proc. af taxeringsvårdet. Hvilken obetydlig uppoffring emot så obestridligt stora och oberåkneliga fördelar! — sårdeles når man besinnar att dessa millioner rdr, som under banans byggnad komme att utgifvas, till större delen stannade qvar inom provinserna i folkets fickor genom arbetsförtjenster, leveranser af landtmannaprodukter, skogseffekter och körslor, och att kapitalvårdet af jord, bruk och fabriker stigit ånda till fördubbling i alla stater der jernvågar blifvit anlagda; ett förhållande som således år genom erfarenhet bevist. Att saken skulle kunna åstadkommas på det af förf. föreslagna sått utan olågenhet i andra hånseenden och utan betungande vidlystighet i utförandet, visar förf. på följande sått: Denna garanti af högst en procent af taxeringsvårdet inverkar icke det ringaste till nedsåttning af fastighetens vårde, hvarken i afseende på inteckningshafvares rått och såkerhet eller för dem som tilläfventyrs behåfde taga nya lån på sin fastighet. — Inteckningseller någon annan kostnad för intrådet i bolaget erfordrades icke, ty sockenståmmobeslutet, som förbunde kommunen till garantien, sanktioneradt genom regeringen, innefattade all såkerhet för långifvaren af byggnadslånet. Någon kostnad eller besvår med tillskottets utbetalning eller blifvande vinstens utdelning förekomme icke, ty bolagets direktion borde förskaffa sig ett kreditiv på riksbanken, motsvarande beloppet af årets amortissement och ———