Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 oktober 1850, sida 1

Dagligt Allehanda och 4 . Reg. Formen. Som man vet har Dagligt Allehanda-(Aftonposten) ätagit sig rollen af en beskedliggörare, emot garantien för 1600 prenumeranter, och det år således ej underligt om dessa värde kolleger såka att på allt sått afhålla uppmårksamheten från de betydande lytena i vår statsförfattning och vårt monarkiska statsskick. Kan man blott inbilla folket, att allt hvad det behöfver, år en representationsförändring enligt det hvilande förslaget, hvilket skulle lemna hela lagstiftnings-och beskattningsmakten i hånderna på det af regeringen beroende embetsmannaståndet, med alla sina slågtskaps-, srändskapsoch interesse-förbundne inom vår aaristokrati och plutokrati, så vore allt vunnet; ty sedan vore det förklådda enväldet bibehället, som man vetat att genom en oriktig tolkning af 1809 ärs regeringsform vidmakthålla. i Aftonbladet hade nemligen vid omtalandet af Henrik af Bourbons barocka manifest från I Wiesbaden fåstat uppmärksamheten på tenIdensen hos vår tids monarker och till och med pretendenter, att förbehålla sig sjelfva poIlitikens högsta ledning och således allena afgöra folkens öden, samt i anledning deraf Tjemfört åfven den betydelse man sökt gifva åt ordet allena i vår grundlags 4 ., der det heter; Konungen åge allena styra riket, på det sått denna regeringsform söreskrifver.I Detta var att trampa vissa höga interessen på liktornarne. Man vill nemligen, att detta iskall förblifva en hemlighet inom konseljen, uAsedan man redan på riddarhuset 1823 blef kurerad för att åberopa allenastyrelsen i det ossentliga. Alltså: låt ej nationen veta, att detta ord allena styra riket -på det sått, grundlag föreskrifver och hvilket således borde vara fullkomligt enligt med en konstitutionelt ansvarig ministerstyrelse, af mig (konungen) anses såsom beråttigande att göra hvad jag vill; men inom min tronsfer, och i miti Råd, se der vare ordet allena mitt privilegium, omgårdadt af statsrädsprotokollens hemlighet, och betryggadt af de föredragandes söften, att ej rågra kontrasignationen, utan att på förhand derom underrätta, på det att rr