Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 oktober 1850, sida 2

zrundkapital af 1 mill. Flor. till förmån för let judiska skoloch undervisningsvåsendet. Arthur Gårgeys förvisning skall vara upphåfven och mannen på våg till Wien. FRANKRIKE. Tidningarne åro åter fasligt tomma på poitiska nyheter. I brist på något annat ordas om Persignys resa, hvars mål nu upplyses vara London. Moniteur och Bulletin de Paris påstå, att denna resa sker i enskilta angelägenheter, medan man srån andra håll vill veta, att den har ett dubbelt syste: ett hemligt, att afsluta ett lån för presidenten, och ett öppet, ordnandet af slesvigholsteinska frågan. I Presidenten åmnar anstålla flera nya revyer och militåra festligheter. Dylika tillställningar åro pätagligen beråknade att vinna trupperna. Generalprocurören har underrättat flera tidningsredaktörer att den nya bestämmelsen i trycksrihetslagen om artiklarnes undertecknande år att tolka sålunda, att hvarje politisk underråttelse, hvarje parlamentarisk eller ministerielt rykte, ja tillochmed korrespondenser från utlandet skola vara undertecknade. ITALIEN. I Från Sardinien bekråftar det sig, att en del prelater uttryckt den önskan, att påfven måtI te stadfåsta Siccardiska lagarne. Dock menar presternes organ, i en mycket skrusvad artikel. att detta steg af prelaterne icke får anses innebåra ett gillande af nåmnde lagar, utan att de blott önska en försoning. Hos nationen finner regeringen alltjemnt det kraftigaste understöd. Både municipal-och provincialråderna uttala sig för henne och emot Rom, och municipalrådet i Alessandria uppmanar regeringen att förelågga nåsta parlament nya lagar till sullståndiggörandet af de päbegynta resormerna i statens och kyrkans ömsesidiga förhållanden. Man fär nu veta, att Pinelli hast en andiens hos päfven, som sörklarade att hans kall förpligtade honom att understödja religionens intressen, men såsom dens representant, hvilken förlåter synderne, ville han icke vågra att höra honom; hans många göromål tillåte honom likvål icke att sjelf befatta sig med detta årende, utan hånvisade han Pinelli till kardinalkommissionen, som skulle underrätta honom om hvad han (påfven) tånkte och hvad som för honom vore nyttigt att veta. Med detta besked fick Pinelli aflågsna sig, sedan han emottagit påfvens vålsignelse! De våntade följderna af ministersöråndringen i Toskana ha mycketrigtigt inträffat. Storhertigen har upplöst de deputerades generalkonselj och liktidigt ha vidtagits mycket strånga åtgårder emot pressen. Med dagens post: Hrigsteatern i Slesvig. Kampen vid Fredrichsstadt rasar ånnu, utan att någonting blifvit afgjordt. Insurgenterne hafva alltsedan sistliäne tisdags morgon beskjutit staden, som blifvit nåstan helt och hållet förstörd, och sortforo dermed ånnu thorsdagen den 3, dit underråttelserna från Rendsburg råcka. Alla invånarne hafva lemnat staden. Södra Eiderstranden hvimlar af åskådare. Alla tyska underråättelserna gifva vid handen, att Fredrichsstadts tappre kommendant, öfverstelöjtnant Helgesen blott sållan besvarar insurgenternas skott, utan sparar sina kulor tills man försöker en stormning. Husumer-chaussen beskjutes regelmåssigt dag och natt från holsteinska Eiderstranden af Christiansens batteri, i åndamål att hindra danska trupperne att samla sig derstådes. De sex danska kanonbåtarne tillika med ånI garen -Geiser-hafra, enligt tyska bladen, beqynt att deltaga i kampen. Man skrifver under den 2 Okt. kl. 11 f. m.: Danska kanonbätarne skjuta från Tönningen öfver till Karolinenkroog.— -Nord. sreie Pressesåger, att danska kanonbåtarne voro i kamp med insSurgenternas kanonbätar. — —— han sjels, som af beräkning för sitt enskildta