Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 oktober 1850, sida 2

I unkaren vid Kongl, Skånska Husarregemenet Otto Wilhelm Möller. Fahnjunkaren vid ongl. Skånska Dragonregementet Carl Adam Claesson. fahbnjunkaren vid Kronprinsens Huarregemente Thomas Cronsioc, Fahnjunkaen vid Kongl. Jemtlands Håstjågarekorps Carl Oscar Pettersson. Fahnjunkaren vid Kongl. Westgötha regemente Jonas Gustaf Aurell. Fahnjunkaren vid Kongl. Skaraborgs regemente Carl Strömman. Fahnjunkaren vid Kongl. Kronobergs regemente Carl Wilhelm Kjellson. Fahnjunkaren vid Kongl. Jönköpings regemente Carl Fredrik Lindeberg. Fahnjunkaren vid Kongl. Dahlregementet Carl Conrad Dragman. Fahnjunkaren vid Kongl. Elfsbergs regemente Gustaf Lenberg. Fahnjunkaren vid Kongl. Westgötha-Dahls regemente Hans Johan Segerdahl. Fahnjunkaren vid Kongl. Bohuslåns regemente Anders Stjernberg. Sergeanten vid Kongl. Norrbottens Fåltjägarekorps Lars Gustaf Bergman. Fahnjunkaren vid Kongl. Vesterbottens Fåltjägarekorps Pehr Ludvig Enberg. Fahnjunkaren vid Kongl. Calmare regemente Daniel Jakob Björkman. Fahnyjunkaren vid Kongl. Nerikes regemente Carl Gustaf Söderberg. Fahnjunkaren vid Kongl. Wermlands regemente C. Sebenius. Fahnjunkaren vid Kongl. Jemtlands Fåltjågareregemente Johan Nordberg. Fahnjunkaren vid Kongl. Norra Skånska Insanteri-regementet Bengt Martin Dahlberg. Fahnjukaren vid K. Södra Skånska Infsanteri-regementet Christian Otto Psilandersköld. Fahnjunkaren vid Kongl. Wermlands Fåltjågare-regemente Carl Hultman. — Hr doktor Vincent Lundberg, som under sommaren, till en del på statens bekostnad gjort en utlåndsk resa, för att i afseende på helsovården och arbetsanstalterna taga kånnedom om åtskilliga bland nyare fångelseinråttningar i Tyskland, Schweitz, Belgien, England och Frankrike, har nyligen återkommit till fåderneslandet. — Henriette Saloman har ankommit till hufvudstaden. — — Svensk kcclesiastiktidninginnehåller en ganska egen kasus, som egt rum vid en befordringsfräga vid Lunds universitet och som rått väl förtjenar att hår i sammandrag meddelas: Den år 1342 inrättade professionen i -Fåderneslandets gållande alimånna Kriminalrätt samt Statsråtthade tvenne gånger varit ledigförklarad, då endast en sökande sig anmält, akademie-sekreteraren Naumann, hvars specimen (de delictis publicis) likvål blifvit af jaridiska fakulteten fullkomligt underkändt. Sedan prosessionen för tredje gången anslagits ledig lill ansökning anmälie sig tvenne sökande: samme Naumann jemte adjunkten i allmänna lagfarenheten Humbla. Båda uppfördes nu på förslag af konsistorium; Naumann i första rummet. Vid bedömandet af de båda föreslagna personernas vetenskapliga förtjenster yppade sig det egna förhållandet, att konsistorium och juridiska fakulteten stannade i rakt motsatta omdämen. Den förra auktoriteten tillerkånde N. första förslagsrummet på den grund, att han redan en gång förut varit kompetent förklarad samt dessutom, genom utgifna skrifter, ådagalagt sin vetenskaplighet. Juridiska fakulteten deremot ansåg N. inkompetent af den anledning, att han denna gång icke i laga ordning speciminerat och hans skrifter dessutom icke ådagalagdt insigter i Kriminalråtten. Några af konsistorii medlemmar äter ansägo Humbla inkompetent, emedan han icke genom någon högre philosophisk examen ädagalagt erforderlig allmån humanistisk bildning samt dessutom icke utgifvit något specimen i Statsrdtten, som åfven ingår i professionen såsom förelåsningsoch examensåmne. Af fakulteten deremot erkåndes H:s fullståndiga kompetens, hvarsöre han ensam föreslogs till professionen. Akademiens kansler, H. K. H. Kronprinsen, har, på grund af dessa motsatta omdömen, ansett sig icke kunna till utnämning förorda nåf i