Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 september 1850, sida 3

Kungörelser. Af förekommen anledning får Sundhets-Nåmnden omigen till allmänhetens efterrättelse meddela nedanstående: Unterrättelse för Allmänheten, om Kolera-sjukdomens kännetecken, om skyddsmedel mot densamma för friske, samt om de låkemedel, som böra användas för sjuke, intill dess låkare hinner ankomma eller då låkare ej finnes att tillgå; meddelad af Svenska Låkare-Sållskapet. Kolerasjukdomens kännetecken: 1. Förebud till sjukdomen åro: allmänt illamående, matthet, oro, dragningar i vadorna, minskad matlust, qval och tryckning i maggropen, buller och spånningar i underlifvet med eller utan diarrh eller lindrig kråkning, tyngd i hufvudet, sömnlöshet, svindelaktighet. 2. Utbildad kolera, som åfven stundom utan föregående illamående plötsligt utbryter, igenkånnes af ymniga, ofta påkommande kråkningar och afföringar af en tunn, färglös vätska, osläcklig törst, stor kraftlöshet, brånad i maggropen, ängslan och vånda, kramp i ben och armar, en egen heshet i rösten, kall tunga och andedrägt, svag nästan omärklig puls, iskyla först i händer och fötter och sedermera äfven i den öfriga kroppen, blåaktig hudfårg, afstannad urinafgång, infallet ansigte o. s. v. Utom den egentliga Kolera-sjukdomen behöfver man äfven lära känna: 3. Kolera-diarrh6. Så kallar man ett diarrhe utan serdeles illmamående, ofta till och med åtföljdt af stark matlust, hvilket plågar vara gängse på ställen der kolera hårjar; det förtjenar desto heldre en serdeles uppmårksamhet, som det i sin begynnelse ej sållan kan hejdas genom enkla medel, men lemnadt åt sig sjelst ofta öfvergär till ett anfall af utbildad kolera. Skyddsmedel för friske, åro: Att så litet som möjligt afvika från sitt vanliga lefnadssått, då det år ordentligt och mättligt; i att afhålla sig från öfverärisna kroppsoch själsansträngningar, håftiga sinnesrörelser och utsvåfningar af alla slag; att iakttaga måttlighet i mat och dryck serdeles i nyttjande af brånvin oeh andra starka drycker; att undvika att dricka håftigt, serdeles kall dryck, då man år upphettad; att undvika svårsmålta och skämda födoämnen, omogen och skåmd frukt, fårskt eller surt dricka och dl med mera dylikt; att ej bittida på morgonen gå ut fastande; att sorgfålligt iakttaga renlighet ej mindre i afseende på kropp och klåder, ån boningsrum, förstugor och nårmast omgifvande platser; att afpassa beklådnaden efter årstid och våderlek, hålla fötterna varma och torra, samt båra en gördel kring lifvet; att skyndsamt ömsa kläder, då man blifvit våt, och derester dricka något varmt; att ej sofva ute på marken eller för Öppna fönster nattetid; att genom fönsters och dörrars öppnande, och, når årstiden så fordrar, genom eldning, dagligen åstadkomma våxling af frisk luft i rummen, hvarigenom alla rökningsmedel göras öfverflödiga, åfven der sjuke ligga; att beströ golfvet med friskt granris och bestånka det med åttika; ändteligen att söka bibehålla en lugn sinnesstämning och icke frukta för sjukdomen, hvilken, enligt hvad erfarenheten lårt, mindre ofta angriper den oförfårade menniskovånnen, som egnar de sjuke sin omvårdnad och hjelp, ån den klenmodige, som, omgifven af idel försigtighetsmått, ångsligt stråfvar att undvika faran. I hus, der kolerasjuk redan finnes, bör, dessutom noga iakttagas: att alla uttömningar från den sjuke skyndsamt undanskaffas och bestrås med oslåckt kalk, eller, der sådan icke kan fås, med en blandning af vål utbrånda trådkol och aska; och att sångoch gång