Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 september 1850, sida 3

lek, känner sig nedstämd och opasslig, har det visat sig gagneligt att en till två gånger om dagen taga en thesked dubbla malörtsdroppar eller en matsked malörtsbränvin. Låkemedel för sjuke: Om koleran, oaktadt dessa försigtighetsmått, likväl hos någon utbryter, år det alltid båst, når så ske kan, att tillkalla låkare, och om den sjuke icke hemma kan erhålla nådig vård, år det nödvändigt, att utan uppskof ombesörja dess intagande på något sjukhus, samt att, till dess detta hinner verkstållas, vidtaga följande behandling; emedan minsta dröjsmål härmed sedermera icke genom konstens tillhjelp kan godtgöras. 1. Under förebuden. Den sjuke håller sig iane och vål klädd och lägger öfver hela magen en smörduk beströdd med krossad starkpeppar, eller gnides magen med en blandning af ett glas brånvin med fyra theskedar finstött starkpeppar. vid stor oro, vånda och tryckning på bröstet med sveda i maggropen, eller känsla af sullhet och bultning i hufvudet, göres, om den sjuke är stark och blodfull, en åderlåtniug på armen om 3 eller 4 Jumsrur blod, hvarefter om våndan och tryckningen på bröstet sortfar oförminskad, koppningar verkstållas på maggropen. I stållet för åderlåtning såttes på svaga personer 8 till 12 blodiglar eller I å 2 koppningar i maggropen; samt på barn 4 till 12 blodiglar, efter barnets ålder. Om den sjuke vet med sig att hafva förtårt mycken och otjenlig mat, om man kånner åckel eller har oren tunga, gifves ett kråkmedel, åfven i fall, der bloduttömning redan skett, af en skrupel kråkrotspulver, eller i brist deraf 2 matskedar koksalt upplåst i ett halft qvarter ljumt vatten, som på en gång intages. Vid annat förhållande tages en struken thesked rhabarberpulver; hvarefter the på flåderblommor, och, der tillgång finnes, med tillsatts af Krusmynta begagnas tills lindrig svettning framkallas. 2. Om förebuden öfvergå i utbildad kolera eller ock då denna plötsligen utbryter, bör den sjuke ar klådd lågga sig i en varm säng, och der sig göra låter, i ett serskilt rum, som flitigt vådras genom in slåppande af frisk luft; samt utan annan omgifning ån som för sjukvården erfordras. Nu lägges öfver hela magen en senapsdeg, beredd af 4 delar pulfver af stark senap och en del rågmjöl, hvilka sammanröras med vatten till stadga af en deg, som utbredes tjockt på linne. Så snart huden rodnat och sveda inställer sig, borttages degen, men kan efter några timmar ånyo pålåggas, om ingen båttring intråfrat. I de fall der sjukdomen plötsligt utbryter må åderlåtning och kråkmedel, enligt ofvan gifna föreskrifter först och fråmt anvåndas. Derefter (en half eller en hel timma sedan den sjuke tagit kråkmedel) gifves 5 eller 6 droppar kamferspiritus, helst på en sockerbit, och varmt flåderthe att dricka derpå. Denna ingifning förnyas sedermera hvar femte minut, ånda till dess en ymnig, allmån, varm svettning frambrutit, hvarefter tiden mellan intagningarne småningom förlänges till en gång i timmen. Hårmed fortfares nu 6 till 8 timmar under afvaktan på förbåttring, med hvars intrådande kamferdropparne ej mera gifvas. Sången får icke lemnas förr ån svettningen alldeles upphört. Hårjemte böra armar och ben, når kramp påkommer ihårdigt gnidas med blotta hånderna eller med ylle doppat i en blandning af ett fjerdedels skålpund senap och ett halft stop brånvin, eller i kamferspiritus. Emellan gnidningarne vårmas fötter och ben med varma krus eller något dylikt. Der de kunna anskaffas, böra åfven varma bad (i kar) anvåndas. I brist håraf kunna tjenliga ångbad på följande sått beredas: Den sjuke såttes på en stol och kring hans axlar slås en filt eller tåcke så, att det som en kappa nedhånger rundomkring ånda till golfvet. Under stolen lågges några tegelstenar, och på dem ett par uppglödgade gråstenar, på hvilka slås små portioner vatten på sådant sått bringas den sjuke merendels i svettning. Efter verkställt bad omsvepes den sjuke med: filt eller täcke, återföres i sin varma sång och påhöljes väl. Kamserspiritus kan beredas så, att l del kamser upplöses i 16 delar stark sprit. Detta medels verksamhet mot kolera förstårkes, om till 60 droppar (1 thesked) derefter sättes 6 droppar pepparmyntolja (xtherol. mente piperit.) I händelse kamferspiritus icke kan anskaffas, eller ock, då ett några timmar fortsatt bruk deraf icke medfört någon mårklig förbåttring, utan sjukdomen fast mera tager till, bör i stället gifvas af en koksaltlösning (en matsked salt till ett halft qvarter vatten) en matsked hvar fjerdedels timma, till dess kroppsvårmen återkommit och plågorna stillat sig; hvarefter man ingifver mindre ofta, hvar eller hvarannan timma tills afföringarna åter börja visa sig mera naturliga. Långtar den sjuke efter kall dryck må friskt vatten i små portioner eller små isbitar, der tillgång år, gif vas. 3. Kolera-diarr låter ofta i början hejda sig genom intagning af en liten struken theske rhabarberpulfver 2 till 3 gånger om dagen, jemte begagnandet af varmt the på såtblommor (Chamomilla) samt smörduk med starkpeppar på magen, under iakttagande af försigtighet i mat oeh dryck. Under tillfriskningen efter någondera af dessa trenne sjukdomstillstånd år rådligast att de två första dagarne ingentirg annat förtära ån en simmig hafresoppa eller köttsoppa med uppmjukadt bråd. Efter denna tid må man, ehuru med största försigtighet, småningom öfvergå till en låttsmålt stadigare föda. De medikamentsportioner hår blifvit föreskrifna, åro beståmda får fullvuxna; barn erhålla således mindre efter åldern. Götheborg den 30 Sept. 1850. På Sundhets-Nåmndens Vågnar L. NORIN. M. T. Lindhult. (71683). Sundhets-Nåmnden anser sig böra till allmånhetens kånnedom meddela de föreskrifter, som hufvudsakligen tjena till efterråttelse för Sundhets-Byråerne. mm omm få 5 a