Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 september 1850, sida 1

drifva menniskor att handla emot båttre vetande, ty vi tro att menskligheten till heder antalet af årligt folk år stort, men huru måktigt den inverkar vid bildandet af öfvertygelser, huru den åt åsigter oeh handlingar af rent sjelhisk art förmår låna ett sken af förnuft, råttvisa och billighet, så att den till och med narrar deras naturliga råttskånsla, som utbildat sig under slika inflytelser, måste dock medgifvas, att de omståndigheter och förhållanden, inom hvilka man lefver och finner sig nöjd, måste våcka en Önskan icke blott att bibehålla utan åfven utvidga de fördelar, som af dessa omståndigheter och förhållanden hårflyta. Sålunda hånder, att man misstager sina egna intressen för att vara de allmånna, handlar på, god tro och tror att man fråwjor det allmånnas båsta, under det man i sjelfva verket blott år sysselsatt med sitt eget. En sanning år, hvad Aftonbladet säger, att någon bildning alltid måste fordras för att göra de liberala åsigterna gällande; men låtom oss icke förblanda denna bildning med embetsmannabildningen. Likaså bör man noga akta sig för det misstaget att anse bondeståndet, det lågre borgerskapet, arbetarna vara så obildade, att frisinnade åsigter icke redan hos dem inrymmas och framdeles, i den mån utöfvandet af politiska råttigheter vidga deras synkrets, skola vinna en allt vidsträcktare terrång. Slutligen ger oss Aftonbladet rått deruti, att den patenterade bildningen och förmögenheten, om de blifva uteslutande privilegierade, stråfva att isolera sig från folkets intressen; men påstår, att manicke, såsom grundsats, bår utestånga embetsmännen och de förmögne såsom vådliga. Hvad skall detta påstående egentligen innebåra? Hvem år denne man, som velat utestånga bildningen och sörmögenheten, eller som ansett dem för vådliga? Icke vi. Kanske åfven detta år ett så kalladt särgläggningssrsök? Vi hoppas nu, att våra låsare finna Aftonbladets satser vara tillstråckligen vederlagda; hvadan alltså vår i V:te Artikeln meddelade sannolikhetsberåkning torde tillsvidare få ega bestånd, enligt hvilken inom alla valkathegorierna progressisterna komma till korta. (Forts.)