Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 september 1850, sida 1

Ty glädje år denna vissamlings hufvudiurag. Ehuru titeln antyder ett spolitiserande,komma dock dagens tråkiga meningsstrider hår icke det minsta i fråga. Hela politiken urladdar sig i sånger för det ålskade fosterlandet. Verldsåskådningen är fullkomligt optimistisk, ty mundusprisas öfverallt som den båste; och ingen röst höjer sig till opposition mot den enhålligt utkorade rex — convivii. Philosopherandefår ej heller saknas; men denna branche af philosophien, som hår studeras, år af så specieil tendens, att den icke en gång funnit rum i Hegels eljest så fullståndiga -Encyclopådie der yhilosophischen Wissenschaften. Dess namn år på god Danska: Soldets Philosophi.Alla de vetenskapliga undersök ningarne och rlaborationernagå. uteslutande ut på-Punschologien.Sielfva kårleken har en munter anstrykning, så allvarligt den än är menad. Sentimentala ålskare hafva hos oss ingenting att söka. Vi få hånvisa dem till deras själsfrånder, månskenspoeterna. All gråtmildhet år utesluten. Endast den så kallade rosenröda sorgen har hår och der insmugit sig. Men våra låsare begåra visst heller icke utestångandet af något, som så våsendtligt tillhör andan i den nordiska poesien. En del glada sånger, som vål icke afse studentlisvet, men af studenterna allmånt sjungas, hafva hår fått en sig tillkommande plats. Samvetsgrannt hafva vi samlat alla de sånger, som göra skål för silt namn derigenom, att de verkligen sjungas af ungdomen. Om obekantskapen med några författare hindrat oss att erhålla deras samtycke till tryckning af en del allmånt omtyckta visor, så har deremot andra författares tillåtelse satt oss i stånd att meddela flera, hittills otryckta stycken. Anordningen af sångerna år något godtycklig — och måste vara sådan. Det har varit utgifvaren ombjligt att låta numren följa på hvarandra efter några vissa indelningsgrunder. Samlingen har rangerat sig sjelf och tyckes nåstan hafva anticiperat den oregelbundenhet, hvari dess stycken komma alt exeqveras. Den synes hafva lagt till indelningsgrund den snabba och oförklarliga tankeassociation, som, i ett lag af sjugande ynglingar, ofta frammanar i en följd de mest olikartade och mot hvarandra svårjande sånger. Detta år det poetiska motivet för den påfallande oefterråttligheten i ordnandet. Vill någon söka en mera prosaisk grund i den omståndigheten, att tryckningen måste börja, medan samlandet ånnu försiggick, så stånde det honom fritt. Vi smickra oss endast med den förtjensten, att hafva träffat ett godt och åndamålsenligt urval. Vi hafva så vål afsett den fyrståmmiga sången, som den enståmmiga, hvilken sednare vanligen låter höra sig i chorus, når festen och munterheten uppnått sin höjdpunkt. Må denna visbok blifva en liten minneshjelp för våra sångare! Må den medfölja i Herrar Studenters fickor på lustfårder, sexor och andra nöjen! Må den vara en handbok för sångens alla vänner, och en stämgaflel för glådjen!Vi inståmma till alla delar i dessa önskningar, och åro förvissade, att de blifva uppfyllda.