Un jemnförelse. Najaden uppståller en jemnförelse mellan 1840 ärs representationsförslag och det hvilende, samt anser, att då agitationen för det förra, som har en ånda till 600 grader indelad röstskala, på sin tid betraktades såsom höjden af liberalism, böra vål de, som ifra för det sednare, hvars gradskala blott går till 64, få njuta sitt anseende såsom liberala till godo. Vi skola ej bestrida det hvilandes anhångare denna förmån, till den kraft och verkan den kan hafva, men vilja blott invånda, att om ån många, som hyllat 1840 års förslag, motarbeta 1848 års, ligger, enligt vår förestållning, mindre inkonseqvens deri ån Najaden synes anse. Hållom oss först till valråttsbeståmmelserna. Dessa åro i 1840förslaget, enligt Najadens egen uppgift, 1 röst för egande fastighetsvårde från ett till tre tusen rdr, från 3 till 10,000 rdrs 2 råster, från 10 till 25,000 rdrs 3 råster o. s. v. till och med 6 röster, som var maximum; under 1000 rdr — allt bko — råknades hundradels röst för hvarje 10 rdr, och det år hårigenom som 600 -skalan uppkommer. För yrke beråknades 1 råst från 200 till 600 rdrs inkomst, derifrån till 2000 rdr 2 röster o. s. v. men under 200 rdr ingen rösträtt. Det nu hvilande förslaget deremot ger ättondedels röst för hvarje 1000 rdr rgs egendomsvårde, intill hel röst, då den direkta valråtten vidtager, och, under 1000 rdr rgs, sextondedels röst. bet år således egentligen mot de små sastighetsegarne som det hvilande sörslaget synes vara liberalare. Hvad! synes vara blott? icke år? — Läåtom oss tillse. Nog låter det stort att t. ex. egare af 10 rdrs fastighet i ena fallet tilldelas blött en sexhundradels och i det andra en sextondedels röst: men hvar finnes någon fastighet, endast vård 10 rdr? Stadgandet i 1840-för