Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 september 1850, sida 2

en tid bortåt utgjorde allmånna samtalsämnet. En jude, hvilken reste omkring som gärdsarihandlare, hade uti en negerhytta funnit två stora metallklumpar, som han efter noggrannare undersökmng fann vara guld, och tillbytte sig dem för några nåsdukar och en pipa. Efter att hafva fått upplysning om stållet, hvarest de blifvit funna, begaf juden sig till Curacao och sålde sitt guld för 150,000 francs. Denna tilldragelse våckte allmån uppmärksamhet. Auktoriteterne begåfvo sig till stållet och låto besåtta det med mililår. Derefter anställdes på den holländska regeringens beko-tnad forskningar efter den ådla metallen. Efter några månaders förlopp hade man funnit guld till ett belopp af omkring 6 millioner piaster; men helt plötsligt försvann allt guldet och har sedan den tiden ej uti ifrågavarande trakt kunnat påträssas. Man behöfver imellertid icke befara, att det skall gå på samma sått i Kalifornien. Det år icke eller måjlict, att guldets nuvarande våärde synnerligen kommer att sjunka. Konsterna och industrien komma hådanefter att förbruka en större massa af denna produkt, som också nog i andra hånseenden kommer att anvåndas De rika hafva hittills nyttjat silfver i sina hus; hådanefter komma de måhånda att begagna guld; långre stråcker sig